På kvällen den åttonde januari 2005 drog stormen Gudrun in med orkanstyrka över södra Sverige. På bara några timmar fälldes 250 miljoner träd, lika mycket som ett års avverkning. Träd föll över vägarna och 30 000 kilometer ledningsnät skadades eller förstördes. Efter 20 dygn var fortfarande 12 000 personer utan el. Minst 14 personer miste livet.
Stormen Gudrun blev en läxa för hela landet. En hel del brister uppenbarades, som att man tenderade att vänta och se för att sedan agera.
Alla stora kriser berör flera områden och nivåer i samhället. Därför är det viktigt att ansvariga organisationer snabbt får kontakt med varandra så att det går att samverka.
– Det behövs tydliga rutiner för kommunikation och man ska ha koll på vilka aktörer som har de resurser som krävs, så att det är ordning och reda i uppstarten. Sedan får man improvisera för att lösa uppgifter man inte är förberedd på, säger Svante Werger.
Han är kommunikationsdirektör på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som har till uppgift att skapa en förmåga i samhället att hantera det oväntade.
I Uppsala kommuns senaste risk- och sårbarhetsanalys från 2015 tas 75 tänkbara händelser upp som skulle få stora konsekvenser.
– Ett visst fokus ligger på översvämning, social oro, krigföring och långvariga störningar i viktig infrastruktur som el, vatten och drivmedel, berättar Jimmy Sörensen, beredskapssamordnare i Uppsala kommun.
Översvämning ligger närmast till hands. Fyrisån är utpekad som ett av 18 områden i Sverige med betydande översvämningsrisk. År 2013 var det ett så kallat 50-årsflöde, en nivå man kan förvänta sig ungefär vart 50:e år. Då påverkas bland annat polishuset och olika kulturarvsobjekt. Ett 100-årsflöde, det vill säga ännu högre vattennivå, drabbar även sjukhuset, vårdcentraler och en del av järnvägen. Nu har det gått 116 år sedan det senaste 100-årsflödet och risken för ett sådant ökar för varje år.
– Riskanalys och förbättringsarbete pågår konstant. I höst ska vi fortsätta utreda hur vi kan förebygga översvämningar. Till exempel kan man kanske fördröja vattenflödet uppströms genom att tillfälligt översvämma ytor där, säger Jimmy Sörensen.
En mindre trolig händelse men desto mer katastrofal, är ett haveri i Forsmarks kärnkraftverk i Östhammars kommun.
– Reaktorolyckan i Fukushima 2011 ger en fingervisning om hur det kan bli, säger Stig Husin, samordnare för kärnenergiberedskapen på länsstyrelsen i Uppsala.
Då pratar vi evakuering, obrukbara jordbruk och risk för strålskador.
Enligt Stig Husin är beredskapen inför en kärnkraftsolycka god.
– Vår bedömning är att det här är det allvarligaste hotet i vårt län. Klarar vi att samverka kring detta, klarar vi även andra händelser. Samtidigt är det ett mycket svårt scenario, så man måste vara ödmjuk, säger han.
Alla delar av samhället har eget ansvar att hantera kriser inom sina respektive ansvarsområden, även näringslivet. Alla har också ansvar för att väcka varandra och kolla om andra behöver stöd.
Samhällets offentliga aktörer – myndigheter, länsstyrelser, landsting, och kommuner – måste göra risk- och sårbarhetsanalyser med vissa intervall. Med dem som underlag gör MSB en nationell bedömning av risk och förmåga varje år.
Kriser som ofta hamnar i fokus är pandemier och epizootier, det vill säga global och allvarlig smittspridning mellan människor eller djur. Annat som ligger högt upp på dagordningen är allvarliga naturolyckor som skogsbrand, översvämning, ras och skred, något som kommer att bli vanligare i och med klimatförändringarna.
Tills för ungefär 20 år sedan hade Sverige ett välutvecklat totalförsvar, organiserat för att kunna stå emot ett krig. Det omfattade alla samhällsfunktioner och vi hade rejäla matlager och gasmasker till befolkningen.
Men krisberedskapen byggde på ett enda scenario: invasion. Efter kalla krigets slut bleknade den hotbilden. Det svenska försvaret monterades ned och riktade i stället in sig på internationella insatser. Planeringen för ett civilt försvar lades åt sidan i början av 2000-talet. Fokus flyttades till risker och kriser i fredstid.
– Sverige sänkte garden. De flesta lager såldes ut och man la hela arbetet med att möta ett väpnat angrepp i byrålådan, berättar Svante Werger.
Men nu har det svängt. Det säkerhetspolitiska läget har försämrats i och med Rysslands annektering av Krim och kriget i Ukraina.
I december 2015 gav regeringen ett 50-tal myndigheter i uppdrag att planera för ett väpnat angrepp mot Sverige. Förra veckan föreslog en regeringsutredning att allmän värnplikt återinförs 2019. Och på MSB pågår ett arbete med att lägga grunden för ett modernt civilförsvar.
– Det är en utmaning. Vi har ett nytt samhälle och andra förutsättningar i dag än för 20 år sedan. Nu drar vi erfarenheter av arbete med kriser i fredstid och diskuterar vad av det gamla vi har nytta av, säger Svante Werger.
Det var länge sedan Sverige var självförsörjande på mat. I dag är varannan tugga importerad och landets jordbruksproduktion sjunker.
Finns det planer på ett nytt statligt matlager?
– Det pågår ett arbete med en svensk livsmedelsstrategi, men just nu finns inga planer på att åter bygga upp matlager, svarar Svante Werger.
I den tidigare planeringen för krig utgick man från att det skulle finnas tid att varna människor så att de skulle hinna ta sig till ett skyddsrum. Där fanns det skyddsmasker, men de var i så dåligt skick att de förstördes för några år sedan. Det har förts resonemang om nyttan av gasmasker vid till exempel terroristattacker med farliga ämnen – terrorism är också en hotbild som krupit närmare – men det har bedömts vara för komplicerat. Vid den typen av snabba förlopp behöver man ha gasmasken nära till hands, i hemmet eller till och med i handväskan.
Men skyddsrum har vi fortfarande, cirka 65 000 i hela landet. De flesta finns i privat regi och är fastighetsägarens ansvar. Många används som lagerutrymme och annat, men ska kunna tömmas och omvandlas till fungerande skyddsrum på 48 timmar.
Vid en stor kris blir myndigheter på alla samhällsnivåer inblandade. Då krävs extraordinära åtgärder och snabbare beslut än vanligt. Den senaste stora krisen i Sverige var det plötsliga behovet av boende och hantering av ensamkommande barn när det kom så många flyktingar hösten 2015.
– Under förra hösten togs 50 regeringsbeslut med anledning av flyktingvågen, berättar Svante Werger.
Bäst rustat står Sverige inför olika väderhändelser, det är vi mest vana vid. Extremväder kommer också att bli vanligare i och med klimatförändringarna. Rapporter från SMHI spår att temperaturen i Uppsala län kommer att öka med 3–5 grader till år 2100. Somrarna blir längre och torrare samtidigt som höst, vinter och vår blir regnigare. Det innebär ökad risk för både översvämningar, värmebölja och svårsläckta skogsbränder, som den i Västmanland sensommaren 2014.
Men det finns i alla fall ingen överhängande risk för vattenbrist i vårt län. Eftersom vi kommer att få mycket mer nederbörd på vinterhalvåret fylls grundvattnet på.
Efter stormen Gudrun varnar SMHI i förväg för extrema väder i antågande. I det värst drabbade länet Kronoberg har elbolagen gjort ett jättejobb med att gräva ner elledningar. Reservkraften har byggts ut i viktiga funktioner i samhället. Och framför allt har de övat mycket på samverkan i länet.
– Snabba larmkedjor, kort tid för att få igång samverkan och tydliga rutiner för samverkan på både kort och lång sikt är helt avgörande för att klara en sådan händelse, säger Linda Kazmierczak, chef för enheten skydd och beredskap på länsstyrelsen i Kronoberg.
Om stormen drog in i dag skulle strömavbrottet inte bli lika omfattande och några liv skulle sparas.
– Halvt på allvar, halvt på skämt säger vi att vi ska vara förberedda på allt. Samhället ska snabbt komma igång med krishanteringen oavsett händelse, säger Svante Werger.