Belöningssystem ska minska sjuktal
Ett belöningssystem ska få Uppsala läns landsting att minska sjuktalen bland befolkningen. Anna Rask Andersen, läkare och ordförande i Upplands allmänna läkarförening, ser positivt på riktlinjerna för hur länge patienter ska sjukskrivas.
Foto: Pelle Johansson
Överenskommelsen är ett tillägg till den treåriga nationella satsningen, även kallad sjukvårdsmiljarden, som förra regeringen införde och som löper under åren 2007-2009.
Avtalet mellan regeringen och landstingen innebär att landstingen åtar sig att tillämpa Socialstyrelsens och Försäkringskassans riktlinjer för sjukskrivningar.
Riktlinjerna ska användas av läkare när de bedömer lämplig sjukskrivningstid för patienter.
Anna Rask Andersen, läkare och ordförande i Upplands allmänna läkarförening, ser positivt på riktlinjerna:
- När jag gick som AT-läkare på Samariterhemmet 1977 fick vi ingen undervisning om sjukskrivningstider. Man fick fråga någon kollega. Det var fyra veckor för bråck och sex veckor för gallan.
Däremot är hon kritisk mot det nya belöningssystemet som går ut på att minska sjukskrivningarna:
- Det går ut på att det är läkarnas fel. Om de inte får del av bonusen, ska de skämmas då? Trycket från arbetsgivaren att generera bonus kan göra att läkare tvingas avstå ifrån verkligt sjuka som behöver sjukskrivningen.
Uppsala läns landsting och Försäkringskassan inledde redan i höstas ett samarbete för att minska sjuktalen i länet. Landstinget har räknat med att få cirka 24 miljoner kronor i bidrag i år för sitt arbete med att minska sjukskrivningarna.
Dåvarande landstingsdirektören, Per Olof Osterman, ansåg att läkare i landstinget är för generösa vid sjukskrivningar av patienter.
- Generellt använder vi sjukskrivningar för generöst och oreflekterat, sa han i UNT 28 september.
Anna Rask Andersen anser att läkarkåren fått oförtjänt mycket kritik för sjuktalen i samhället. Långtidssjukskrivningar bland vårdpersonal i offentlig verksamhet har sina orsaker i besparingar i början av 1990-talet, hävdar hon.
- Enligt min uppfattning är det ett antal faktorer som orsakat de höga sjuktalen. Under sparbetingen gjorde man sig av med personal och de som var kvar skulle jobba nästan 200 procent när någon var sjuk. En hel del klarade inte det och blev sjuka.
Nuvarande landstingsdirektören, Erik Hemmingsson, tycker att fokus bör ligga på att inte människor hamnar i långtidsarbetslöshet.
- Det viktiga är att inte bara läkare utan också arbetsgivare ser till att folk får en chans att komma tillbaka till sina jobb.
Så jobbar vi med nyheter