Svar just nu
Häromveckan godkändes ytterligare ett covidvaccin av EU: Novavax, som delvis tagits fram av forskare i Uppsala. Det har spekulerats i om fler kommer att vaccinera sig med Novavax eftersom det är ett mer traditionellt vaccin. Charlotta Bergquist, vaccinsamordnare på Läkemedelsverket och inblandad i godkännandet av vaccin i EU, tycker att det är svårt att sia om.
– Det är jättesvårt att säga, men för vissa personer kan det finnas andra anledningar (än vaccinskepsis) till att man inte vaccinerat sig, exempelvis en överkänslighet till ämnen som finns i mRNA-vaccinen men som inte finns i Novavax-vaccinet, säger hon.
Vad är skillnaden mellan traditionella vaccin och de nya mRNA-baserade vaccinerna?
– I mRNA-vaccinen (som Moderna och Pfizer/Biontech) är det en typ av molekyl som går in i vissa av våra celler och tillverkar ett protein där med hjälp av våra egna celler. Det är alltså våra celler som är vaccinfabriken. Mer traditionella vaccin, som Novavax, är proteinvaccin med ett förstärkande, immunstimulerande ämne som gör att immunförsvaret reagerar bättre på proteinet.
Går det bra att ta tredje dosen av ett annat vaccin än det man tidigare tagit? Är det bra eller dåligt?
– Ja, det går bra och det görs i dag. Det är nog egentligen bra, det finns inga kända nackdelar i alla fall, men jag kan inte säga "hur" bra. Det finns flera studier där man framförallt gett ett annat vaccin till de som fått två doser av Astras vaccin, där man har sett bättre resultat än om man gett en tredje dos av Astra.
Hur ofta kommer man behöva fylla på vaccinet?
– Det går inte att svara på som det ser ut nu. Det är en föränderlig verklighet.
Vad tror du om en fjärde dos?
– Jag vet faktiskt inte hur man ska se på det och i så fall hur lång tid det bör gå mellan doserna, och om det är så att viruset ändras så mycket att man egentligen behöver ett variant-vaccin. Det är möjligt att det kommer att behövas ett sådant framöver, men det finns inga som är godkända ännu.
Finns det skillnad i skyddseffekt och biverkningar mellan olika vacciner?
– Vad gäller skyddseffekten så har Novavax visat 90 procent skydd, medan mRNA-vaccinen ligger på strax över 90 procent. Det är väldigt bra skyddseffekt. För mRNA och Astra-vaccinet såg biverkningarna likadana ut från början men har sedan skiljt sig åt lite när man upptäckt ovanliga biverkningar, som inträffar en vaccinerad på hundratusen eller en på miljonen. Vi har ännu inte sett några ovanliga biverkningar för Novavax eftersom det än så länge bara använts i kliniska studier.
Covidvaccinerna har ju tagits fram rekordsnabbt, hur säker kan man vara på dem?
– Ja, det har gått jättefort. Det beror till stor del på att man satsat allt, och gjort väldigt stora studier under kort tid och påbörjat nästa steg så fort man haft tillräckligt med data för att gå vidare. Som myndighet har vi också granskat data fortlöpande så fort företagen skickat in. Det har gjort att processen gått mycket snabbare. Egentligen har vi mer data för de här vaccinen än vi brukar ha för andra nygodkända vaccin. De biverkningar som kommer brukar oftast ske i anslutning till vaccinationen, inte flera år senare.
Du är med och godkänner vacciner – vad grundar ni godkännanden på?
– Dels tittar vi på företagets studier och tillverkningsprocess, exempelvis att allt som ingår i vaccinet är rent. Innan man går in i kliniska studier på människor görs djurförsök för att se att vaccinet ger antikroppsresultat och inte är farligt. När man går in i kliniska studier ges först en liten dos av vaccinet till en liten grupp, sedan ökar man antalet personer och vaccinmängd tills man hittar en dos som är acceptabel och har effekt. Sen skickar företagen in sina rapporter, vi ställer frågor, får förhoppningsvis svar, och så småningom blir det då ett godkännande som tas av EU-kommissionen.
Hur många personer har vaccinerna testats på?
– För alla EU-godkända vaccin har man gjort stora studier på tiotusentals människor.
Flera länder i EU har börjat vaccinera barn under 12 år, när görs det i Sverige?
– Jag kan inte svara på det men Folkhälsomyndigheten har nyligen gått ut med att barn som har en riskfaktor kan vaccineras efter nyår. Vaccinen är godkända för alla barn men det innebär inte att man ska, utan att man kan, göra det.