Videon är inte längre tillgänglig
– Väntelistan är alltid för lång, säger Bengt von Zur-Mühlen, överläkare på kirurgen på Akademiska sjukhuset.
Tolfte december genomfördes den hundrade njurtransplantationen på Akademiska sjukhuset i Uppsala, vilket innebär att sjukhuset slagit rekord i antalet transplantationer på ett år. Operationen utfördes av de två transplantationskirurgerna Alireza Biglarnia och Shinji Yamamoto.
– Vi har åtta kirurger som jobbar med njurtransplantationer, så vem som skulle ta den hundrade operationen berodde på vem som var i tjänst och vilken tid på dygnet det var, säger Bengt von Zur-Mühlen, överläkare på transplantationskirurgen på Akademiska sjukhuset.
Enligt Bengt von Zur-Mühlen har behovet av njurar ökat. En orsak till det är att en del njursjukdomar kommer med högre ålder, och i och med att vi lever längre i dag kan vissa patienter hinna med att transplantera en andra och tredje gång. Även antalet levande donatorer har ökat successivt. En anledning till det är att det i dag finns bättre läkemedel som minskar risken för att den nya njuren ska stötas bort.
– Förr fanns det ett krav på att donatorn skulle vara besläktad med mottagaren för att vävnaden i kroppen skulle vara så lik som möjligt.
I dag är det en större andel obesläktade givare, som till exempel infödda släktingar, säger Bengt von Zur-Mühlen. Akademiska sjukhuset gjorde sin första njurtransplantation år 1969, fem år efter att den första njuren transplanterades i Sverige. Då gjordes någon enstaka njurtransplantation om året.
På Akademiska sjukhuset är man nu alltså upp i omkring 100 transplantationer av njurar årligen, vilket gör sjukhuset till det näst största centret för njurtransplantationer i Sverige. Flest gör Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Förra året gjordes totalt 370 njurtransplantationer i Sverige, 2008 var antalet 419. Sedan rekordet slogs har kirurgerna på Akademiska hunnit göra ytterligare två transplantationer, och minst ännu en kommer att genomföras innan året är slut, om allt går enligt planerna.
Men även om donatorerna ökar behövs det fler. Bengt von Zur-Mühlen ser gärna att fler funderar igenom om de kan tänka sig att donera en njure, och rapporterar det till donationsregistret.
– Om man inte kan hitta en donator i sin vänkrets eller släkt så är man ju hänvisad till väntelistan. Väntetiden kan vara ett par år för vissa.
Enligt Bengt von Zur-Mühlen varierar väntetiden, men väntelistan är alltid för lång.
– Vi strävar inte efter rekorden utan efter att kunna ge njurar till de som behöver det, säger han.