Örjan Johansson är veterinärinspektör vid Livsmedelsverket i Uppsala. Han tror att många har en felaktig bild av halalslakt. I Sverige är slakttekniken densamma oavsett om det är konventionell eller halalslakt.
– Man kanske tror att det per definition skulle innebära ett lidande för djuren, vilket det inte gör om djuret är slaktat på ett svenskt slakteri. Därför pratar jag hellre om bedövad och obedövad slakt. I Sverige är obedövad slakt inte tillåtet på något djurslag.
Vilka lagar finns för halalslakt?
– Enligt EU:s lagstiftning, som även gäller i Sverige, är grundregeln att slakt inte får ske utan föregående bedövning. Ett undantag finns om man slaktar enligt religiös rit, men just den paragrafen gäller inte i Sverige eftersom vi har en strängare lagstiftning där inga djur får slaktas utan att ha bedövats först. Så i den mån halalslakt sker i Sverige är det utan undantag på bedövade djur.
Vilka är skillnaderna jämfört med andra länder?
– Livsmedelsverket har inte tillsyn över djurskyddet i andra länder så vi kan inte svara för hur det går till där. Det måste vara upp till varje konsument att ta reda på hur djuren har slaktats om man vill veta hur djuren har haft det, både när det gäller halalkött och annat kött.
På vilket sätt kontrollerar Livsmedelsverket slakten?
– På alla slakterier har vi personal som besiktar djuren före, under och efter slakt. Vi övervakar att det går rätt till, att djuren behandlas på rätt sätt och att det inte kommer in skadade eller sjuka djur. Det sker både utifrån djurskydd och hygien, för att ingen ska bli sjuk av maten.
Finns någon särskild kontroll av halalslakt?
– Nej, halalslakt kontrolleras inte på något speciellt sätt. Det är en frivillig märkning på samma sätt som närproducerat eller att köttet i korven är märkt som svenskt. Det är inget som Livsmedelsverket registrerar.
Varför upprörs då en del av halalkött? Frågan går till Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. Han känner till flera tillfällen när halalkött har orsakat protester. Bristande kunskap kan vara en anledning, tror han.
Vad innebär halal?
– Ordet halal betyder tillåtet. Inom islam liksom många andra religioner finns regler för vilken föda man kan inta. När det gäller djur som ska slaktas finns regler för ritualen. Djuret ska få dricka vatten innan slakten och vara vänt mot Mecka. Den som utför slakten ska också säga en välsignelse för varje djur, så att det slaktas i Guds namn. Blod betraktas som otillåten föda och därför tappas djuret på blod genom att man skär av halspulsådern. I Sverige ger Jordbruksverket dispens för halalslakt enbart om man följer djurskyddslagstiftningen och djuret bedövas först.
Varför blir en del upprörda över halalkött i till exempel skolan?
– Jag tror det mesta beror på att folk inte vet vad det handlar om och har blivit matade med bilden av att djuren har lidit. Men när man förklarar att andra regler gäller i Sverige anser vissa ändå att köttet är kontaminerat av religion och vill inte att deras barn ska äta det. Diskussionen om djurens lidande är ibland en skendebatt.
Vad handlar det om egentligen?
– Att man inte ser muslimer och deras traditioner som något som hör hemma i en svensk kontext. Det är inte veganer eller djurrättsaktivister som ringer mig och har synpunkter på halalslakt för att de anser att vi inte har rätt att äta djur, utan människor som anser att muslimer inte har här att göra och att de ska ta sedan dit de kommer.
Finns en konflikt mellan att vilja ha ett sekulärt samhälle och erbjuda religiöst slaktad mat i skolan?
– Egentligen inte. Vi har religionsfrihet enligt grundlagen och när de religiösa samfunden anpassar sig till de svenska lagarna har man värnat både om människors religionsfrihet och om djurskyddet. Människor är olika och bilden av ett enhetligt svenskt samhälle stämmer inte. Nu har över 20 procent utländsk bakgrund, alltifrån drottningen till våra barns skolkamrater. Grunden i det demokratiska samhället är att vi människor väljer att samsas med varandra och att en majoritet inte kan köra över en minoritets mänskliga rättigheter.