Behöver inte betyda klimatsmart
Ekologiskt behöver inte betyda klimatsmart. Men snart ska vår mat även kunna klimatmärkas. Uppländska mjölkproducenten Sju gårdar är en av de som ligger i framkant och hoppas på att bli klimatcertifierade.
Magnus Johansson i Almunge.
Foto: Hans E Ericson
All mjölk som produceras på gårdarna är ekologisk och närproducerad, och nu hoppas man även på att få en klimatmärkning på mjölken. Krav och Svensk Sigill arbetar med att ta fram en klimatmärkning som visar vilka produkter som är klimatsmarta. Exakt hur reglerna kommer att se ut är inte klart, men nu provcertifieras Sju gårdar.
- Vi vill jobba för klimatet och miljön. Det är ju A och O när man har lantbruk. Vi strävar efter mycket hemmaproducerat foder. Annars försöker vi att köpa från bönderna i närheten, då slipper man köra spannmål med lastbilar, säger Magnus Johansson.
Nu ska man se vilka av de föreslagna reglerna för klimatcertifiering som är genomförbara i verkligheten. Magnus Johansson tror inte att det kommer att vara några större problem eftersom man redan nu uppfyller många av kraven. Man använder till exempel ingen brasiliansk soja i mjölkproduktionen, eftersom det får hög klimatbelastning. Djurhälsan är en annan viktig del i arbetet eftersom friska djur producerar mer.
Jordbruk, oavsett om det är ekologiskt eller inte, leder rent naturligt till utsläpp av koldioxid och andra gaser. Traktorer och andra maskiner på gården bidrar till klimatpåverkan, liksom tankbilarna som hämtar mjölken från gården och kör den till mejeriet. Enligt Krav står livsmedelskedjan för minst 20-25 % av Sveriges totala bidrag till utsläppen av klimatpåverkande gaser.
Att Sju gårdars mejeri Gefleortens mejeri ligger cirka tio mil ifrån gårdarna innebär förstås ett ökat utsläpp av växthusgaser. Men enligt Henric Johansson, som är ordförande i Sju gårdars ekonomiska förening är inte transporterna den största miljöboven.
- Det är hur vi gör på gårdarna som är det viktigaste, säger han.
Magnus Johansson håller med:
- Om man ser till klimat och miljö är det här den smartaste lösningen. Nu utnyttjar vi att mejeriet i Gävle hade kapacitet över. Det är klimatsmart. Det kostar energi och pengar om vi skulle bygga ett nytt mejeri, säger han.
För att ändå få ner klimatpåverkan för transporterna försöker man att samordna bilarna som hämtar upp mjölken från gårdarna så att bilarna alltid kör fulla. Dessutom ska alla förare utbildas i eco-driving.
På Arla, som är Sveriges största producent av ekologiska produkter försöker man också att få ner koldioxidutsläppen under transporterna genom att alltid köra med fulla lastbilar och planera rutterna väl innan. Den Arla-mjölk vi dricker här i Uppland kommer från ett mejeri i Stockholm.
- Man kan välja, antingen har man mejeriet nära gården eller nära kunderna. Vi valde att ha mejeriet nära kunderna. Det är mer logiskt. Annars blir det bara nära en enda gård. Stora delar av befolkningen bor i stan. Maten skapas inte där den äts, säger Tobias Wåhlén som är chef för externkommunikation på Arla.
På Arla har man satt upp ett klimatmål om att minska klimatpåverkan inom transporter, produktion och förpackningar med 25% inom vart och ett av de tre områdena innan 2020. Men när det gäller produktionen på gården är det bönderna själva som ansvarar för gårdens klimatpåverkan. Det ligger utanför Arlas ansvarsområde.
FaktaKrav och Svenskt Sigill håller tillsammans med Milko, Lantmännen, LRF, Scan och Skånemejerier på att utveckla klimatregler för mat. Reglerna förväntas bli klara i maj och klimatmärkningen omfattar hela produktionskedjan för en produkt. Några förslag på regler är att det ska finnas ett hälsokontrollprogram för djuren och att fodret ska vara lokalt producerat för att undvika transporter. Dessutom måste det finnas en garanti för att de importerade produkterna, som soja, inte har växt på tidigare regnskogsmark. Ett minimikrav för att kunna bli certifierad är att man redan är certifierad enligt Krav eller Svenskt Sigill eller motsvarande certifieringssystem.
Källa: Krav
Källa: Krav
Så jobbar vi med nyheter