– De får inte plats på de alternativ de sökt. Det är anmärkningsvärt och inte bra alltså. En mängd omval krävs, säger Magnus Hjertson, studievägledare och administratör på gymnasieantagningen.
De elever som tvingas söka om kan välja samhällsprogrammet på ett antal friskolor och på de två kommunala skolorna Bolandgymnasiet och Grafiskt utbildningscenter, GUC.
Förutom de behöriga som hittills inte fått plats tillkommer de elever som klarar sin behörighet via sommarskolan och som har valt samhällsprogrammet.
– Vi vet inte hur många det blir, men en grov uppskattning är mellan fem och tio elever. De måste också välja om, säger Magnus Hjertson.
Sammantaget kan det alltså bli över 30 elever som tvingas söka om.
Enligt Magnus Hjertson kan platsbristen vara ett tecken på att de kommunala skolorna har en för slimmad organisation. Men Süleyman Anter på kommunala utföraren Vård och bildning förnekar det. Han menar att det i huvudsak handlar om lokalbrist.
– Till exempel på Katedralskolan och Rosendalsgymnasiet får vi inte ta in fler. Och Fyrisskolan ska byggas om för särskolans elever, så så där går det inte in fler, säger han.
Süleyman Anter säger att man på Vård och bildning gläds över att så många söker till de kommunala skolorna och beklagar att alla inte får studera där de vill.
– Men det är väl främst en utbildning man söker och då spelar kanske lokalerna inte så stor roll, säger han och påminner om att eleverna kan garanteras plats på samhällsprogrammet på kommunala Bolandgymnasiet eller GUC.
Eller så väljer de en friskola.
– Ja, det är de ju fria att göra.
Årets gymnasieantagning visar att 77 procent av Uppsalaeleverna sökte till högskoleförberedande program. Resten till yrkesprogram. Det är ungefär samma fördelning som i fjol.
Den största förändringen är att de kommunala skolorna tar marknadsandelar. Nästan 80 procent av eleverna i Uppsala valde kommunal skola i första hand. Ökningen jämfört med i fjol är 6 procentenheter, men hälften beror på att GUC nu har blivit kommunalt.
Inför årets antagning var det närmare 100 färre elever än i fjol som gick ut nian. De kommunala skolorna ökade ändå med 37 antagna elever, så det blev en krympande marknad att slåss om för de 15 friskolorna i Uppsala. Följaktligen är det flera friskolor som har minskat rätt ordentligt. På Jensen gymnasium minskade antagningen med 53 procent.
– Vi har inte någon slutgiltig analys av det, men att det svänger – så är det ju ofta. Förra året hade vi till exempel ett något större söktryck på naturprogrammet, säger Filip Jornefelt, biträdande rektor på Jensen gymnasium.
Vad får det för konsekvenser för skolan?
– Det är klart att man måsta anpassa verksamheten, men vi har inga uppsägningar. Vi släppte ut ungefär lika många treor som vi får ettor.
På Internationella gymnasiet är det uppåt: plus 42 procent.
– Jätteroligt! Jag vet faktiskt inte riktigt vad det beror på. Vi har väldigt lite marknadsföring och jobbar mest med direkta samtal. Sedan har vår hemsida förbättrats och så är vi ute på Facebook, förklarar rektor Sandra Cuhrt.
Vad betyder det här för er?
– Det var viktigt för oss att få fler elever. Vi hade en liten dip förra året.
Elever i andra kommuner har också i större utsträckning än tidigare sökt till kommunala skolor. Andelen till kommunala skolor är följande: Tierp 87 procent, Östhammar 72 procent, Knivsta 79 procent och Heby 68 procent.