Behandling via tarmkikare kan ersätta bukoperation
En ny typ av tarmkikare har just börjat användas vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Med det nya instrumentet är det möjligt att undersöka, ta prover och utföra behandlingar även i den allra längsta av människans tarmar, tunntarmen.
Michael Wagner visar ny tarmkikare som går upp i tunntarmen.
Foto: Rolf Hamilton
Fiberoptiska instrument har länge använts för att undersöka, ta prover och ge behandlingar i matstrupen, magsäcken och den drygt 1,5 meter långa änd- och tjocktarmen. Men dessa mag- och tarmkikare har inte kunnat användas för att ta sig in i och undersöka den hela 6 meter långa, slingriga tunntarmen.
- Tills helt nyligen har tunntarmen varit något av en "svart låda" för oss läkare. Med en vanlig röntgenundersökning har vi kunnat fånga in bara ungefär 10 procent av alla sjukliga förändringar i tunntarmen, säger Michael Wagner.
En sväljbar minimikamera, som tar massor av bilder under sin passage genom kroppen, har under de senaste åren avsevärt ökat möjligheterna att upptäcka till exempel sår eller små polyper i tunntarmen.
- Men den ger ändå inte en fullt så bra bild som när man direkt kan se in i tarmen med en fiberoptisk kikare. Dessutom kan minikameran inte användas för provtagning eller behandling, säger Michael Wagner.
Tunntarmkikaren är en nära två meter lång böjlig dubbeltub med en uppblåsbar ballong fäst längst fram i vardera tuben. Genom att ömsom blåsa upp den ena eller andra ballongen och skjuta ut den ena eller andra tuben är det möjligt att steg för steg komma allt längre in i tunntarmens alla vindlingar och vrår. (Se separat grafisk illustration.)
Vid Akademiska sjukhuset är tekniken så ny att hittills bara ett par patienter undersökts - och i det ena fallet även framgångsrikt behandlats - med tunntarmkikaren.
- Våra erfarenheter är alltså mycket begränsade. Men studier från sjukhus där tunntarmkikaren används under längre tid talar för att den är överlägset bäst när det gäller att hitta och åtgärda till exempel små sår, kärlmissbildningar eller polyper i tunntarmen, säger Michael Wagner.
Blodbrist som kan misstänkas bero på blödningar från tunntarmen har varit det vanligaste skälet till att en patient undersöks med tunntarmkikaren.
- Genom att kikaren kan användas för att till exempel värma upp och koagulera en blödningskälla eller ta bort en polyp kan den i många fall ersätta öppen bukkirurgi. Detta är särskilt värdefullt för en del äldre patienter, som är så svaga att de har svårt att klara en vanlig operation. För en del äldre med blodbrist kan det här bli ett sätt att slippa upprepade blodtransfusioner, säger Michael Wagner.
Tarmkikaren förs in till tunntarmen antingen genom matstrupen och magsäcken, vilket är vanligaste och enklast, eller bakvägen genom änd- och tjocktarmen.
- Patienterna brukar tolerera undersökningen ovanligt bra, men längre än en dryg till halvannan timme bör den helst inte pågå. En del patienter känner sig uppkörda i magen efter undersökningen, men besvären brukar avklinga inom några timmar, säger Michael Wagner.
Så jobbar vi med nyheter