Gabriel Hübinette har varit företagskund hos Nordea i flera år, och aldrig fört över pengar utomlands. Han ställer sig nu frågande till hur banken inte lyckades stoppa de plötsliga överföringar som i flera omgångar gjordes till Storbritannien.
När rörmokaren Gabriel Hübinette förra hösten fick ett digitalt utskick från Nordea var det inte första gången. Banken har länge kommunicerat via sms och mejl, både till honom som privat- och företagskund. Nu stod det att hans BankID måste förnyas.
– Utskicket såg ut precis som det brukar. Man får ju bluffsaker nästan dagligen i sin mejl som man märker av direkt, men det här såg trovärdigt ut, berättar han.
Gabriel följer en länk som leder till vad som ser ut som Nordeas hemsida, och skapar ett nytt BankID. Sedan tänker han inte så mycket mer på det.
Några veckor senare kommer kallduschen. Inom loppet av fyra dygn har nio stycken uttag gjorts från hans företagskonto – på sammanlagt 1 054 000 kronor. Majoriteten av pengarna hade förts över till konton i Storbritannien.
Gabriel skyndade sig ned till bankkontoret och spärrade alla sina konton. Han polisanmälde, och skickade med hjälp av sin advokat en skrivelse till Nordea om att återställa balansen på hans konto.
– Någonstans tänkte jag att det skulle lösa sig. Jag har blivit bedragen, banken har försäkringar för sådant här och jag har varit kund länge. Det är klart att de hjälper mig. Men sedan kom nästa kalldusch.
Nordeas svar blev att Gabriel hade agerat "grovt oaktsamt" när han skapade ett nytt BankID på begäran av någon annan än banken. Miljonen var borta för gott.
– Jag kan medge att jag varit slarvig. Men jag tycker inte att jag varit grovt oaktsam. Det här är ett sätt de har haft kontakt med mig på förut, jag anade verkligen inget oråd, säger han.
Gabriels Hübinettes företag klarade sig undan konkurs, framförallt tack vare att han hade kundfakturor kvar att skicka. Men att jobba tillbaka en hel miljon är svårt, menar han.
Efter en vägledande dom från Högsta Domstolen år 2022 så har bankernas ansvar kring bedrägerier skärpts. Enligt domen krävs det att den som utsätts för ett bedrägeri är medveten, eller iallafall likgiltig, kring de konsekvenser som blir av att lämna ut sina kontouppgifter. Om så inte är fallet ska offret ersättas för alla förluster över 12 000 kronor av sin bank.
Men i Gabriels fall är kraven högre. Då det var just företagskontot som pengarna drogs från anses ärendet beröra ett företag, inte en privatperson. Trots att han är ensam i företaget, och att stora delar av summan skulle gå till hans egna lön.
Han konstaterar uppgivet:
– Hade jag flyttat pengarna till mitt privata konto veckan innan hade jag sannolikt haft kvar dem nu.
Pontus Lindström är brott- och säkerhetsexpert på intresseorganisationen Företagarna. Enligt honom utsätts snudd på varannan företagare för bedrägeriförsök.
Pontus Lindström är brott- och säkerhetsexpert på intresseorganisationen Företagarna. Enligt honom är Gabriels fall långt ifrån unikt. Varannan företagare har det senaste året blivit utsatta för bedrägeriförsök, enligt en undersökning de själva har gjort.
– Jag pratar med företagare varje dag som har varit med om precis sånt här. Det har skett en enorm ökning, säger han.
Att bli svindlad på pengar och sedan inte få tillbaka något från banken är lika vanligt. Från Företagarnas sida kräver de en lagförändring, där samma regler gäller för företag och privatpersoner.
– Lagstiftningen måste vara rättvis, man ska inte straffas extra som företagare. Sedan måste bankerna genomlysa sina säkerhetssystem. Det ska inte vara möjligt att sådana här pengar kan föras över till utlandet mitt i natten om det aldrig hänt förut.
Gabriel Hübinette ställer sig frågande till skillnaden mellan att utsättas för ett bedrägeri som privatperson och som enmansföretagare.
Gabriel själv är inne på samma spår.
– Inte en enda gång har jag gjort en utlandsbetalning. Att ingen varningsklocka ringde hos banken tycker jag visar på en stor brist.
Efter att ha överklagat Nordeas besked och fått ytterligare ett nej valde Gabriel att stämma banken.
– Det känns läskigt såklart. Det är norra Europas största affärsbank mot en liten enmansföretagare, men kanske får jag min sak prövad.
Uppsalabon Gabriel Hübinette jobbar som enmansföretagare i VVS-branschen. I och med bedrägeriet blev hans konto länsat ned till sista kronan. "Företagets ekonomi gick i spillror", berättar han.
UNT har kontaktat Nordea som avböjer intervju och som förklarar att de inte kommenterar varken enskilda kunder eller sina säkerhetsrutiner. I ett mejlsvar skriver David Henriksson, presskommunikatör, att de ser mycket allvarligt på att kunder utsätts för bedrägerier.
"Det är ett stort samhällsproblem som vi tillsammans med polisen och andra aktörer arbetar fokuserat med. Gällande ersättning gör vi alltid individuella bedömningar."
För Gabriel har senaste året bestått av många långa arbetsdagar och sömnlösa nätter. Det tar tid att tjäna tillbaka en miljon.
– Det påverkar en som människa. Jag ska inte säga att jag blivit deprimerad, men det tar udden av det mesta som är roligt i livet. Man känner sig jävligt maktlös.