Bebisen som läromästare

Sara Hallbergsson har lagt ner sitt martyrbeteende. Per Westerfelt har blivit bättre på att planera och Elin Gustafsson har blivit mer hänsynsfull. Och det kan de tacka sina bebisar för.

föräldrapanel diskuterar vad man kan lära sig av en liten baby, Per Westerfelt

föräldrapanel diskuterar vad man kan lära sig av en liten baby, Per Westerfelt

Foto: Staffan Claesson

Uppsala2011-03-03 10:00

Tre kloka småbarnsföräldrar har samlats kring mitt köksbord. De har alla tillbringat många år i skolbänken och har fina universitetsexamina. Men mycket har de lärt sig de senaste åren, hemma av sina bebisar.

Ge mig några exempel, vad har ni lärt er av era bebisar?
Sara Hallbergsson:  – Man har blivit bra på att glädjas när bebisen gläds. Dom där små sakerna.

Vad kan det vara för något?
– När något trillar på ett roligt sätt på golvet och de skrattar jättemycket. Då tänker man, ja det var faktiskt väldigt roligt, vi gör det en gång till.

Per Westerfelt: – Haha, ja det stämmer.

Sara Hallbergsson: – Förut skrattade jag inte särskilt ofta på min fritid hemma.

Men det måste ju dyka upp problem också. Har ni blivit bättre på problemlösning?
Sara Hallbergsson: – Ja, kanske. Om man tycker att något är ett problem försöker man se det från ett positivt perspektiv. Som man gör med en bebis.

Hur gör du då?
Sara Hallbergsson: – Om min dotter till exempel är gnällig och tjatig då säger jag inte ”gud vad du är gnällig och tjatig, nu måste du sluta” för det blir jättenegativt.
– I stället försöker jag att bara vända till något helt annat så kan man komma tillbaka till problemet senare. Sådana strategier har man nog tagit med sig.

När det blir konflikter då, hur hanterar ni det?
Sara Hallbergsson: – Jag har känt ibland att det är så nära att man tappar besinningen. Då är man väldigt glad att man kan bytas av med den andra föräldern.

Per Westerfelt: – Det spelar ingen roll vad man gör, de bara skriker och skriker. Det är sjukt frustrerande alltså.

Sara Hallbergsson: – Jag vet inte vad jag skulle ha gjort om jag hade varit ensam. Förmodligen hade det också gått bra, men det är väldigt skönt att vara två.

Har ni lärt er något av det?
Sara Hallbergsson: – Jag undrar om jag inte har blivit bättre på det där att gå på kärnan, varför det blir irritation. Och att vara rak. Det funkar inte att gå och vara irriterad på att någon inte ställt in mjölken i kylen. Nu säger jag till.

Hur gjorde du förut då?
Sara Hallbergsson: – Då kunde jag nog ha lite martyrgrejer och sånt för mig. Men det snor energi som jag inte kan lägga på sånt längre. Man kan ju inte fokusera på sig själv på samma sätt som man kunde innan man fick barn, det gäller att få hela familjen att fungera.

Har ni blivit bättre på att planera?
Elin Gustafsson: – Om man går hemma och vet man att man måste hinna göra det och det och det medan bebisen sover, då måste man planera dagen för att hinna.

Sara Hallbergsson: – Och sen blir det ännu bättre när dom aldrig somnar, utan man inser att man måste göra dom där sakerna med en ganska gnällig unge runt sig. Då får man helt enkelt utföra det man hade tänkt ändå.

Per Westerfelt: – Man blir mer effektiv eftersom man har mindre tid. Och så värdesätter man den lediga tid man har mycket mer tycker jag. Man vill ha så mycket som möjligt av den och då blir man mer effektiv och planerar och så.

Är ni lika bra som era partners på det där?
Per Westerfelt: – Jag är sämre på att planera än vad Maja är.

Var det tydligt innan ni fick barn också?
Per Westerfelt: – Ja, absolut. Men jag har blivit mycket bättre. För henne är det kanske ungefär lika.

Har ni utvecklat några andra nya sidor hos er själva?
Elin Gustafsson: – Jag har blivit bättre på att visa mer hänsyn till andra, innan så kanske jag värderade mig själv lite väl högt.

Hur då?
Elin Gustafsson: – Nu så tänker jag att så länge barnen är nöjda spelar det inte så stor roll om jag har ont eller är trött. Det är ganska skönt faktiskt.

Finns det andra strategier som funkar med barnen som ni kan ha nytta av i andra sammanhang?
Elin Gustafsson: – Att ha ett fast schema, att man äter ungefär samma tid varje dag och lägger barnen vid samma tid. Jag har nog blivit mer rutinmänniska.

Per Westerfelt: – Ja, vi har också fått mer rutiner och det är skönt, men det är tråkigare också.

Sara Hallbergsson: – Min sambo har bytt position på jobbet och blivit chef. Hans dåvarande chef sa att han helst vill att personer han rekryterar ska ha barn.

Per Westerfelt: – Vad kul att han sa det!

Sara Hallbergsson: – Då vet han att de fixar det här, att de klarar krishantering bra och sånt.

Föräldrapanelen

Sara Hallbergson
Ålder:
36 år.
Namn och ålder på barnen: Elin, 4½, Johan, 14 månader.
Yrke: Lärare.
Bor: Sala backe.
Fritidsintresse: Hundträning, litteratur.
Favoritsaga/favoritbarnlåt: Godnatt alla djur av Lena Arro.

Per Westerfelt
Ålder:
31 år.
Namn och ålder på barnet: Nils Hemph Westerfelt, 1 år.
Yrke: Doktorand i biologi.
Bor: Luthagen.
Fritidsintresse: Vildbin, frisbeegolf och att hänga med min son.
Favoritsaga/favoritbarnlåt: Trolltyg i tomteskogen.

Elin Gustavsson
Ålder: 31 år.
Namn och ålder på barnen: Vidar, 3 år, och Karl, 1 år.
Yrke: Hydrogeolog, Civilingenjör på WSP.
Bor: Länna.
Fritidsintresse: Barn, skidor, skridskor, friluftsliv.
Favoritsaga/favoritbarnlåt: God Natt Alfons/Lilla snigel akta dig.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!