Det var så sent som 2009 som Socialstyrelsen slutade betrakta BDSM-utövande som en störning. Men numera är synen betydligt öppnare, även om fördomar lever kvar. De tre 50 nyanser-böckerna, den omsusade långfilmen och Lina Mannheimers bioaktuella dokumentär "Ceremonin" har – liksom organisationer som RFSL:s idoga arbete för att sprida kunskap – förvandlat det tidigare så snåriga sexlandskapet till öppna ängar.
Bondage och sadomasochism är något som såväl kittlat som förfärat genom alla tider. Och just nu alltså mer än någonsin.
– Sexualitet och tabun är intimt sammanlänkade och kan verka spännande och upphetsande. Vi ska också komma ihåg att det funnits aktiviteter i folks sexliv tidigare, till exempel vid lekar med ögonbindel eller att man testar att binda varandra med badrocksskärpet, men man kanske inte tänker på det som att det vore BDSM, säger Suzann Larsdotter, sexolog på RFSL och som svarar på frågor om samlevnad i UNT.
Om man är nyfiken på om kinky lekar, sexuella rollspel och att dominera eller att bli dominerad, är något som är värt att undersöka närmare råder Suzann Larsdotter alla att gå metodiskt tillväga.
– Det är viktigt att skaffa sig kunskap. Det finns mycket nyttig information på nätet, till exempel forumet Darkside.se, där man kan ta reda på mer. Man måste först och främst lära sig grunderna i de förhållningsregler som finns (se faktaruta intill) som tar fasta på att det ska vara sunt, säkert och samtyckande. Säkerheten är verkligen A och O. Och samtycke måste finnas hela tiden.
Suzann Larsdotter tycker att det har blivit en ökad öppenhet. Inte minst sedan 50 nyanser-fenomenets genomslag, med allt från filmatiseringar till speciella produktlinjer för underkläder och handbojor, tar det en mycket större plats i allmänkulturen. Hon är emellertid kritisk till hur BDSM framställs i de böckerna.
– Det är inte en bild som motsvarar vad det står för. Det liknar mer våldsutövning. Man kan nästan säga att man kan använda boken för att leta varningstecken på en relation som styrs av ett starkt kontrollbeteende som är mer att betrakta som psykiskt våld, säger hon.
En fördom kring BDSM är att det attraherar personer som haft problem under sin uppväxt, något som handlingen i "50 nyanser av honom" spär på. Men den här inriktningen har inget att göra med psykisk ohälsa, menar Suzann Larsdotter och hänvisar till en studie från 2013, "Psychologicalcharacteristics of bdsm-practitioners" (publicerad i Journal of sexual medicine), där man inte får några belägg för att exempelvis anknytningsproblem eller andra störningar skulle vara vanligare hos BDSM-utövare än hos folk i allmänhet.
Att det har gått från undanskymt till exponerat, det kan forskaren Charlotta Carlström, Malmö högskola, skriva under på.
– Jag hoppas att det lägger sig efter den här hypen. Men mest för min arbetsros skull. Det är klart att det är bra, det behövs en bredare syn hos allmänheten bortom stereotyperna, säger hon.
Enligt Charlotta Carlström lever många äldre föreställningar kvar, men nyare mer normfria synsätt ger större möjligheter att välja sin egen sexualitet utan att någon säger att det är rätt eller fel.
Men hur hänger egentligen BDSM-trenden ihop med vår strävan efter jämlika förhållanden och ett jämställt samliv?
– Man måste göra skillnad mellan ojämlika traditionela relationer och BDSM-relationer. Inom dessa är det ömsesidigt, där finns ett samtycke och man förhandlar innan sessioner. Det finns en frivillighet. I ojämlika relationer finns inte det, utan man har införlivat det genom att leva i ett ojämlikt samhällsssystem.
När en trend kulminerar brukar debatten ha koncentrerats och vissa frågor hamnar i skymundan. Charlotta Carlström tycker dock att de diskussioner som förts i olika medier har varit bra, men tycker att det ibland handlar för mycket om sex.
– Så behöver det inte vara. En del lever dygnet runt i relationer med bestämda regler. För andra är BDSM bara en krydda. Spännvidden är enorm, det är ett paraplybegrepp. Och en del kopplar fortfarande ihop det med våldsutövning, det kan se så ut, men det är helt olika saker. Så det är väldigt bra att diskussion uppstår kring cementerade myter om våld och att det skulle vara patologiskt, säger Charlotta Carlström.
Den som känner sig säker på sin sak och vill prova är förmodligen på det klara om de vill agera undergivet eller dominant. Men det är inte säkert, menar Suzann Larsdotter.
– Ja, det beror på, man kan ju vara så kallad switch och växla mellan rollerna. Jag tycker att det är fantastiskt om man kan prova sig fram, plocka fram en sida hos sig och utveckla den. Det kan vara så att man är chef och har en bestämmande position, då kan det vara häftigt att prova att vara underordnad.
För samhällets könsordning avspeglas inte direkt i BDSM-sfären. Snarare tvärtom.
– Det finns en större frihet än i det vanliga samhället. Det kan vara en stor befrielse att få släppa kontrollen. Där finns ett utrymme och behov oberoende av kön och position, säger Suzann Larsdotter.
Hur många som praktiserar BDSM är omöjligt att svara på. Forskningen ger inga tydliga svar. Men det nyväckta intresset står bortom tvivel. Det kan Frida Hall Frydman på butiken Lustgården i Uppsala bekräfta.
– Förra veckan inför Alla hjärtans dag var det kaos här! Det har överlag varit ett större intresse för den typen av sexleksaker, som handbojor och bröstvårtsklämmor, sedan böckerna kom. Och det är en annan typ av kunder som är intresserade, mer ... medelålders Svenssontyper.
Frida Hall Frydman tycker att filmen var bra, kodord och andra nyckelingredienser fanns med, och hon upplevde det som att det kvinnan som hade kontrollen.
När hon skulle fylla på i butiken efter Alla hjärtans dag-ruschen var det inte vanliga leksaker som var utplockade.
Det var kinky-hyllan som behövdes fyllas på.