Bättre patientsäkerhet med ny it-stragei i vården
Ökad patientsäkerhet, bättre vård och ökad tillgänglighet utlovas i den nya nationella it-strategin för vård och omsorg i landet. Om något år kan det bli verklighet. Bakom strategin står bland annat Sveriges kommuner och landsting.
De anställda inom vård och omsorg ska ha tillgång till ett fungerande och samverkande it-stöd som underlättar det dagliga arbetet och garanterar patientsäkerheten.
En ökad användning av it inom vården ska kombineras med effektiva säkerhetslösningar för att garantera att integritetskänsliga uppgifter hanteras på ett säkert sätt.
Bakom denna nationella it-strategi återfinns bland annat Sveriges kommuner och landsting, socialdepartementet, socialstyrelsen och Läkemedelsverket.
Många olika system
Inom några år hoppas myndigheterna att denna vision ska bli verklighet.
- Det är en svår historia att koppla ihop olika system och få folk från olika landsting och vårdgivare att samsas, säger Benny Eklund, IT-strateg vid Uppsala läns landsting.
En rad frågor måste hanteras, samordnas nationellt och lösas gemensamt för att it-användningen ska få avsedd effekt
- Samordning innebär i och för sig inte ett enda system. Det viktiga är att innebörden av exempelvis termer och begrepp är detsamma överallt, säger Benny Eklund.
Han anser att Sverige har en stor fördel jämfört med de flesta andra länder eftersom varje individ har ett personnummer.
Många av de it-stöd som i dag används kan inte kommunicera med varandra. Stora investeringar i it-stöd har sällan kombinerats med motsvarande satsningar på utbildning av personalen.
Kostnaderna stiger
Kostnaderna för att införa it i vården har ofta blivit högre än beräknat. Ett skäl är att man helt enkelt underskattat svårigheterna att införa nya system.
För att it-användningen ska få avsedd effekt krävs omfattande satsningar på utbildning och kompetensutveckling hos personalen.
Den största och mest uppmärksammade frågan gäller vikten av att förhindra otillbörligt intrång i patientens personliga integritet. För närvarande pågår en översyn av lagstiftningen som reglerar informationshanteringen på hälso- och sjukvårdens område.
Datainspektionen betonar i sin rapporten "Ökad tillgänglighet till patientuppgifter" svårigheten att få ett samlat grepp om hur flödet av personuppgifter ser ut inom vården.
Öppnar för flera användare
En tydlig tendens är övergången från pappersjournaler till elektroniska patientjournaler. Därmed blir de tillgängliga för allt fler användare.
It-systemen öppnar för fler användare samtidigt som det i stor utsträckning fortfarande saknas rutiner för att kontrollera att obehöriga inte tar del av uppgifterna.
Sjukvården flaggar gärna för behovet av en sammanhållen journal. Men vad innebär det i praktiken, vilken information omfattas, vad innehåller den, hur ska den utformas och vilka ska ha tillgång till uppgifterna?
Det är fortfarande oklart.
Gemensamma riktlinjer
Enligt Datainspektionen bör samtliga landsting ha gemensamma riktlinjer för en enhetlig hantering av journaluppgifter. Tillgången till uppgifter bör begränsas och styras av ett behörighetssystem.
Den som behöver vård ska inte behöva vara orolig för att sjukvården kan komma att avslöja var personer finns. Landstingen måste därför ha tydliga rutiner för hur sekretessmarkerade uppgifter ska hanteras.
I takt med att antalet IT-system med personuppgifter ökar och öppnas för allt större grupper blir det lättare för obehöriga att ta del av patientuppgifter. Därför räcker det inte med att göra riktade kontroller vid misstanke om överträdelse. För att loggkontrollen ska ha en förebyggande effekt krävs en regelbunden och systematisk uppföljning av loggar, anser Datainspektionen.
Det är också nödvändigt med ett system som gör det möjligt att dels analysera enskilda användares beteenden och dels se hur personalen bereder sig tillgång till enskilda patientuppgifter.
När sjukvårdens journalsystem kan göras tillgängliga för allt fler är det ur säkerhetssynpunkt inte godtagbart att använda vanliga lösenord. Engångslösenord är nödvändiga, anser Datainspektionen.
Så jobbar vi med nyheter