Bättre metoder behövs för alzheimerdiagnos
En ofta använd metod i forskning, diagnostik och utvärdering av läkemedel mot Alzheimers sjukdom kan ge missvisande resultat.
- Fyndet kan även ha stor betydelse för andra neurodegenerativa sjukdomar som Parkinson, ALS och prionsjukdomar, där proteiner klumpas samman på ett liknande sätt som vid Alzheimers sjukdom, säger hon.
Alzheimers sjukdom kännetecknas av abnorma inlagringar i hjärnan, så kallade amyloida plack. Placken består av långa trådar av proteinet beta-amyloid. Proteintrådarna, de så kallade fibrillerna, har i sin tur byggts upp av kortare proteinsnuttar, protofibriller.
Ökade nivåer av beta-amyloid och hopklumpningen till protofibriller anses dra igång sjukdomen. I dag läggs stor vikt på att mäta nivåer av lösligt betaamyloid i biologiska vätskor som ett sätt att diagnosticera sjukdomen.
- Den metod som brukar användas för detta, ELISA, fångar dock inte upp betaamyloiden i de giftiga protofibrillerna. Därmed ger den också en falskt för låg total koncentration av beta-amyloid, säger hon.
Enligt henne bör därför nya och känsligare metoder, som specifikt mäter beta-amyloid i protofibriller, användas inom forskningen kring betydelsen av dessa lösliga proteintrådar vid Alzheimers sjukdom.
- Sådana metoder kan också komma att få stor betydelse för att ställa tidig diagnos av sjukdomen. I takt med att allt bättre läkemedel utvecklas ökar behovet av att sätta in behandling i ett så tidigt skede som möjligt, säger hon.
Så jobbar vi med nyheter