Bäst överlevnad med medelhavskost

En mer medelhavslik kost med en hel del fisk, frukt och grönt och litet alkohol kan förbättra överlevnadschanserna på äldre dar. En mer Atkinslik diet med mer av fett och proteiner och mindre kolhydrater är däremot förknippad med ökad dödlighet.

Foto: Sofia Mårtensson

Uppsala2008-11-15 18:00
Det visar de första, preliminära resultaten av en svensk studie, som kommer att redovisas vid den medicinska riksstämman i Göteborg i slutet av november.
- Det verkar att finns klara hälsovinster i att anpassa kosten till en mer medelhavslik diet. Att långsiktigt skära ner på kolhydraterna tycks däremot vara ogynnsamt för överlevnaden, säger Tommy Cederholm, professor i klinisk nutrition vid Uppsala universitet.

Tillsammans med forskaren Per Sjögren är han huvudansvarig för studien, som omfattar närmare 1 140 äldre män i Uppsala. I samband med att männen vid 70 års ålder genomgick en hälsokontroll fick de också under sju dagar noga registrera vad de åt och drack.
Utifrån svaren har forskarna räknat ut vilka som ätit mest respektive minst likt gällande nordiska kostrekommendationer, så kallad Atkinsdiet med mer av fett och litet kolhydrater eller så kallad medelhavskost, med mindre av rött kött och mejeriprodukter, men mer av bland annat fisk, kyckling, frukt och grönsaker.

Under de sammanlagt 12 år som männen följts efter hälsokontrollen och kostredigeringen dog drygt 320. Men chansen att överleva och risken att dö var inte jämnt fördelad över de tre olika kostgrupperna.
- Högst överlevnadschans hade männen som låg närmast en medelhavsdiet och därefter följde männen som åt i linje med de nordiska kostrekommendationerna. Omvänt var dödligheten högst bland dem som åt den mest Atkinslika dieten, säger Tommy Cederholm.

I siffror innebär det att dödligheten under de 12 åren var cirka 50 procent högre bland männen som åt mest i linje med Atkins rekommendationer jämfört med bland männen som hade den allra minst Atkinslika kosten.
- Då kan man ändå notera att männen som åt mest likt Atkins inte hade någon extremt fettrik, kolhydratsnål kost. Av deras totala energintag kom 39 procent från fett och 43 procent från kolhydrater, säger Tommy Cederholm.
Bland männen som åt och drack mest i linje med Medelhavsdieten var däremot dödligheten under samma period 35 procent lägre än bland männen som hade de minst medelhavslika mat- och dryckesvanorna.
- Även om alkohol ingick i Medelhavskosten bör man observera att det rörde sig om måttliga mängder, säger Tommy Cederholm.

Den nya studien kan inte besvara frågan varför dödligheten var förhöjd bland männen som åt mest likt Atkins och sänkt bland männen som åt mest likt medelhavsdieten eller de nordiska kostrekommendationerna. Det fanns till exempel inga påtagliga skillnader i kolesterolvärdena bland männen i de tre kostgrupperna.
- Däremot hade männen som åt mest likt Atkins oftare högre BMI och var rundare om magen än männen i de båda andra grupperna. De hade också högre halter i blodet av inflammationsämnena CRP och PAI-1, säger Tommy Cederholm.

Han påpekar att den nya studien inte handlar om vad som är bästa bantningsdieten.
- Vi undersökte överlevnaden och dödligheten på längre sikt utifrån den mathållning som äldre svenska män normalt har. Den behöver därför inte stå i strid mot till exempel en nyligen mycket uppmärksammade israeliska kontrollerad prövning av olika viktminskningskoster i vilken en Atkinslik diet på två års sikt gav lika stor viktnedgång som en Medelhavskost, säger Tommy Cederholm.
Bakgrund:

Under flera år har en intensiv debatt förts om vilken roll fett och kolhydrater ska spela i maten.
Av det totala energiintaget bör enligt gällande kostrekommendationer 25 till 35 procent komma från fett, drygt 50 procent från kolydrater och mellan 10 och 20 från proteiner.

Helt fel, säger kritikerna.De hävdar att en så hög andel kolhydrater leder till snabba svängningar av socker- och insulinhalterna i blodet, ökat sug efter ännu mer kolhydratrik föda — med övervikt och fetma som följd.

För närvarande granskar en expertgrupp på uppdrag av Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, det vetenskapliga stödet för olika kostråd för viktnedgång och vid diabetes.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!