Basist med Sigtunarötter

När han var tolv år såg han rockbandet Guns 'n Roses.
— Jag tyckte att det där med gitarr var ganska häftigt, berättar Carl-Johan Fogelklou på telefon.
Den första gitarren fick han på sin födelsedag. Samtidigt kom han i kontakt kulturskolans lärare Lennart Strandh som jobbar där än i dag.
— Han tog mig under sina vingar, säger Carl-Johan.
Han beskriver sin barndom som väldigt trygg. Han och hans kompisar brukade spela i band och fick repa i S:t Pers skolas aula varje fredagskväll.
Vissa eftermiddagar efter skolan brukade Carl-Johan Fogelklou åka in till Stockholm med sin kompis Henke och köpa skivor.
När han började på privatskolan Sigtunaskolan humanistiska läroverket, SSHL, kände han hur ett rebelliskt begär började växa.

Inte som alla de andra
— Jag förstod inte de som ville vara som överklassungarna i Stockholm, berättar Carl-Johan Fogelklou.
Han kände att han inte riktigt passade in. Klasskamraternas värderingar och stil var annorlunda.
Själv drömde han om att spela i ett band och leva på musiken.

Lärare introducerade basen
Det såg musikläraren Sten Forsman och introducerade basen till den Beatles-älskande tonåringen.
— Du kan ju skriva att jag säger "tack" till Lennart Strandh och Sten Forsman. De har betytt mycket för mig, säger Carl-Johan Fogelklou.
Han är väldigt kluven när det gäller gymnasietiden. Å ena sidan trivdes han inte så bra bland de andra eleverna. Å andra sidan tyckte han om lärarna och tiden har format hans personlighet. Detsamma gäller uppväxten i Sigtuna.

Olika syn då och nu
— Jag ville bryta mig loss från allt det trygga. Det finns ju en överklassprägel på staden, berättar han.
Samtidigt uppskattar han i dag den trygga uppväxten och vill inte se tillbaka på den allt för negativt eftersom den format honom som person.
Efter gymnasiet pluggade han musik i Falun. Det var där han träffade trummisen i Mando Diao, Samuel Giers.
— De var bara ett litet garageband då. Samuel frågade om jag spelade elbas, och det gjorde jag ju, så jag fick repa med dem, berättar Carl-Johan Fogelklou.
Första repet gick bra. Det klickade direkt mellan alla bandmedlemmarna.
— Vi hade samma smak, samma frisyr och samma kläder. Vi var ett litet Beatles, säger Carl-Johan och skrattar.

Tackade ja direkt
Under första repet berättade de övriga i bandet att de fått en spelning och Carl-Johan Fogelklou stod inför ett val: Ville han vara med eller inte? Svaret blev ja.
— Sedan har det aldrig varit läge att hoppa av. Inte för att jag någonsin velat det, säger han.

Slog igenom flera gånger
Bandet fick många spelningar och började klättra i musikkarriären. Carl-Johan har svårt att förklara när Mando Diaos riktiga genombrott kom. De har nämligen slagit igenom flera gånger.
Först var det skivkontrakt och Kalasturnén 2002 som gjorde att Sverige fick upp ögonen för rockbandet.
— Ett år senare hörde vi att våra skivor hade sålt bra i Japan, berättar han vidare.
Bandet packade sina saker och flög till Japan för att turnera och lyckades sälja guld, 100 000 exemplar.

Guldskiva i Tyskland
Guld sålde de också när de fick sitt tredje genombrott, i Tyskland.
— Det har hjälpt oss mest. Plötsligt fick vi spela på scener runt om i hela Europa, säger Carl-Johan Fogelklou.
Just nu tillbringar Mando Diao sin tid i en studio. Det finns inga specifika planer på en ny skiva.
Bandet letar sig fram i noternas djungel och vill inte ta hjälp av någon producent, utan mixtrar med mixerbordet själv. Carl-Johan Fogelklou vet inte exakt var som händer bandet den närmsta tiden.
— Men musiken låter väldigt bra, säger han.

Basist med Sigtunarötter

En liten kille på två år flyttade med mamma och pappa till Sigtuna 1982. Det var Carl-Johan Fogelklou som senare i livet skulle stå på scener över hela världen som basist i bandet Mando Diao.