Den slutsatsen drar forskare vid Uppsala universitet i en ny studie.
– Det är tydligt att kraftig övervikt redan i unga år påskyndar blodkärlens åldrande. Detta fynd ger ytterligare stöd för att vi måste bli bättre på att motverka det växande problemet med barnfetma, säger seniorprofessor Tord Naessén vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
Studien omfattar 39 flickor och pojkar i åldrarna 10 till 18 år som genomgick en omfattande hälsokontroll. 20 av barnen och ungdomarna var slanka, med ett så kallat BMI-värde runt 20, och 19 var så kraftigt överviktiga att deras BMI översteg 30, som är ”gränsvärdet” för fetma.
Utöver vanliga rutinkontroller – som att mäta blodtryck, blodsocker och blodfetter – genomgick deltagarna en specialundersökning med så kallat högfrekvens-ultraljud av pulsådror, bland annat pulsådern i underarmen, strax ovanför platsen där man brukar ta pulsen.
– Med högfrekvens-ultraljud är det möjligt att i ytligt liggande pulsådror mäta tjockleken på olika lager i blodkärlet. Blodkärl har ett inre lager med bindväv under ett tunt skikt av så kallade endotelceller närmast blodet och ett mellanlager som består mest av glatta muskelceller, förklarar Tord Naessén.
Mätningarna av pulsådern i underarmen visade att lagret med bindvävsceller där var tjockare och muskellagret något tunnare hos barnen och ungdomarna med fetma än hos deras normalviktiga kamrater.
– Ett tidigt steg i åderförkalkningsprocessen är just att det inre lagret med bindvävsceller i pulsådror börjar öka i tjocklek, säger Tord Naessén.
De kraftigt överviktiga flickorna och pojkarna hade högre blodtryck och högre blodfetter än de normalviktiga deltagarna, vilket skulle kunna bidra till den begynnande åderförkalkningen.
– Men den faktor i vår analys som sticker ut som den viktigaste förklaringen till förtjockningen av det inre blodkärlslagret är att fetman ger upphov till en låggradig inflammation. Vi vet sedan tidigare att inflammation i blodkärlen är en viktig orsak till åderförkalkning, säger Tord Naessén.
Jämfört med de normalviktiga deltagarna hade alla barn och ungdomar med fetma högre halter i blodet av det inom vården ofta uppmätta ”inflammationsämnet” C-reaktivt protein, CRP. Ju kraftigare fetman var, desto högre var halterna av CRP i blodet.
Forskarna betonar att den grad av begynnande åderförkalkning som barnen och ungdomarna med fetma hade inte utgör någon omedelbar hälsorisk.
Det krävs längre tid och mer utvecklade kärlförändringar än så för att ge en påtagligt förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke.
– Om man kan normalisera CRP och förhindra att barnen fortsätter att vara kraftigt överviktiga också i vuxen ålder bör det finnas en god chans att åderförkalkningen inte utvecklas så långt, säger Tord Naessén.
Han hänvisar till enstaka studier med kraftigt överviktiga barn och ungdomar som tyder på att viktminskning och/eller ökad fysisk aktivitet kan förhindra att åderförkalkningen fortsätter och till och med få redan uppkomna förändringar i blodkärlen att gå tillbaka.
– Ännu finns dock inga studier som med hjälp av högupplöst, högfrekvent ultraljud har undersökt hur blodkärlsväggarna påverkas när kraftigt överviktiga barn och ungdomar lyckas gå ner i vikt, säger Tord Naessén.
Fotnot: Den nya studien publiceras i medicintidskriften Upsala Journal of Medical Sciences.