Barnen i Uppsala mår sämre
Barnen i Uppsala kommun mår allt sämre. Under 2005 omhändertogs 63 barn fler än året innan, en ökning med 14 procent, visar beräkningar kommunen låtit göra för UNT:s räkning.
Christer Berg är myndighetschef på Individ och familj. Han säger att det är svårt att dra några slutsatser om orsaken till att omhändertagandena ökat så kraftigt under 2005.
— Kommunen för ingen statistik om orsaken till placeringen. Många familjer i kommunen mår väldigt illa, men vi har inget grepp om vilka variabler det handlar om. Att barn och unga placeras är både på gott och ont, men generellt sett är det ett dåligt tecken.
Han har dock en teori: att bakgrunden till dagens många omhändertaganden kan vara den kraftiga reduceringen av individ- och familjeomsorgen i kommunen under 2004.
Stor risk
- Visserligen har vi hämtat oss nu, men det kan vara så att reduceringen då slår tillbaka. Risken för att ett ärende går till omhändertagande är större om vi inte har tillräcklig styrka i öppenvården. Ju svagare vi är, ju större är risken att det leder till en snabb placering. Vi behöver starka utredningsresurser för att slippa göra snabba, dramatiska ingrepp.
Bengt Sandblad (s), ordförande i barn- och ungdomsnämnden, säger i en kommentar att ökade omhändertaganden av barn och unga är en tendens över hela landet.
- Jag vet inte om det finns någon bra, samlad analys över orsakerna. Men det är viktigt att nu arbeta långsiktigt och förebyggande, speciellt i utsatta stadsdelar, säger Bengt Sandblad, som hänvisar till ett samarbete med landstinget och barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, som gäller just förebyggande insatser inom familjeområdet.
- Planer finns på att öka alternativen, liksom på att utveckla
öppenvårdsalternativ, till exempel fosterhem. Vi behöver också utvärdera kvaliteten på institutionsvård i form av familje- och HVB-hem.
Enhetschef
Birthe Fridh är enhetschef på Barn&ungdom inom kommunens socialtjänst. Bakgrunden till ökningen av barn och unga som mår dåligt finner hon i faktorer som neddragningarna i skolan, skilsmässor, vårdnadskonflikter, arbetslösa föräldrar med dålig ekonomi, eller föräldrar som mår psykiskt dåligt.
— Situationen blir inte bättre av att många unga familjer - särskilt här i Uppsala - är inflyttade och har far- och morföräldrar på annat håll, eller som kanske arbetar och inte har tid att engagera sig på samma sätt som föräldragenerationen förr.
I Gamla Uppsala socialdistrikt där hon arbetar handlägger personalen cirka 300 fall om året.
- Av dem tvångsomhändertas i snitt två-tre barn och unga varje år. Men det finns också alternativa lösningar, frivilliga kontakthem eller att placera barnet med en av föräldrarna.
Birthe Fridh berättar också att socialtjänsten har tillgång till egna supernannyer, som gör ungefär samma saker som tv-nannyerna. Fast de kallas hemterapeuter.
- De försöker få saker att fungera och sysslar både med praktiskt arbete, som att röja upp i ett hem, och pedagogiskt genom att organisera, strukturera och hjälpa till att sätta gränser för barnen, säger hon.
— Vi kan bevilja sökande ett visst antal hemterapeuttimmar, men det måste finnas ett tungt vägande skäl och vi prövar varje fall. Tyvärr är kön lång för att få hjälp.
Men i andra fall har saker redan hunnit gå över styr och inga nannyer eller hemterapeuter i världen kan hjälpa till. Då finns alternativet att socialtjänsten köper familjebehandling med utbildade terapeuter, säger Birthe Fridh.
Så jobbar vi med nyheter