Jorgie Roos satt på bussen på väg ner på stan med sin jämnåriga kompis för att shoppa kläder till skolavslutningen. Jorgie, som har etiopiskt ursprung, och kompisen, som bar sjal, befann sig på varsitt säte i den främre delen av bussen.
– Plötsligt, när jag kollade upp, märkte jag att en kvinna tittade aggressivt mot mig. Jag skrev en snap till min kompis att hon verkade jättearg.
Det som sedan hände beskriver Jorgie Roos som chockartat. Kvinnan började med hög, hotfull röst att kommentera deras hudfärg och utseende.
– Hon sa också "om du kollar på mig ska jag sparka dig i huvudet så du dör" och annat hemskt. Hon skrek till min kompis att "det är tur att din fula vita slöja är i vägen så jag slipper se ditt huvud".
Jorgie Roos berättar vidare att kvinnan, som verkade påverkad av något, fortsatte uttala rasistiska och islamofobiska hot och kränkningar.
– När vi gick av bussen gjorde hon ett tecken mot halsen som att hon skulle skära halsen av mig. Sen försökte hon gå av bussen och springa efter oss, men hon hann inte.
Det fanns vuxna på bussen som hörde allt. Men ingen reagerade och ingrep. Och det är nästan det värsta, tycker Jorgie Roos.
– De låtsades som ingenting. Men om jag var vuxen skulle jag självklart gå fram och säga ifrån. Och ett barn kan säga till sin förälder att säga ifrån. Man måste ju ställa sig upp och reagera när sånt här händer, för om en vågar, är det oftast fler som gör likadant. Det blir ett positivt grupptryck där man visar vart gränsen går, säger Jorgie Roos.
Hennes föräldrar har gjort en polisanmälan om hatbrott och olaga hot. Pappa Peter Lööv Roos, berättade också för sina vänner på Facebook.
Och genast vällde stöttande kommentarer in. Många reagerade starkt mot att ingen vuxen tog det på allvar.
– När jag fick veta att min dotter utsatts för ett hatbrott, gjorde det ont i hjärtat. Även om det verkar vara en drogpåverkad kvinna utan spärrar, finns ingen ursäkt. Det här är tyvärr åsikter och attityder som florerar i samhället och inom den politiska retoriken, säger Peter Lööv Roos.
Han menar att det går att visa civilkurage utan att piska upp stämningen. Man kan som vuxen sätta sig bredvid och prata med barnet, för att bryta det som pågår. Man kan lämna kontaktuppgifter och säga "jag ställer upp som vittne" eller fråga "vill du att jag ringer polisen" och visa att man bryr sig.
Enligt siffror från Brå, brottsförebyggande rådet, ökar polisanmälningarna med hatbrottsmotiv kraftigt. Den senaste statistiken för 2015 visar på en ökning med 11 procent på ett år. Av de anmälningar som innehåller hatbrottsmotiv har 6 av 10 anmälningar främlingsfientliga eller rasistiska motiv.
Men det är bara en del av alla hatbrott som anmäls och nästan hälften lades ned efter utredning medan något färre (46 procent) direktavskrevs, det vill säga lades ned utan att en utredning hade inletts.