Barn till missbrukare utan stöd

Barn till missbrukande föräldrar löper tio gånger större risk än andra barn att utveckla ett eget missbruk. Barnen mår ofta psykiskt dåligt och kan få andra sociala problem i skolan och senare i arbetslivet. Det menar Carina Eriksson, förbundsordförande i Junis som genomfört undersökningen. Rapporten fokuserar på kommunernas förmåga att erbjuda hjälp genom stödgrupper för barn till missbrukande föräldrar, och kommer fram till att endast 2 700 av de cirka 200 000 utsatta barnen får den hjälp de behöver.
- Stödgrupperna är viktiga för att hjälpa utsatta barn och ungdomar att hantera en svår livssituation. Syftet är att de ska få en större kunskap om missbruk och konsekvenserna av det, säger Thomas Lindstein, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet.

Rapporten baseras på en enkät som skickats ut till Sveriges 290 kommuner. Omkring tre fjärdedelar av kommunerna som svarat säger att de har stödgrupper, men att de inte planerar att öka insatserna för att kunna hjälpa fler barn. Detta innebär att 10 000-tals barn också fortsättningsvis kommer att sakna stöd från sin kommun.
- Alla kommuner borde ha stödgrupper och de som redan har måste öka insatserna för att nå fler, säger Carina Eriksson.
Uppsala kommun är en av landets kommuner som inte planerar att utöka insatserna för att hitta fler utsatta barn. I år har 56 barn från Uppsala (inklusive barn från Knivsta, Östhammar, Tierp och Heby) deltagit i stödverksamhet. Ett alldeles för lågt antal barn för en kommun i Uppsalas storlek, enligt Junis Carina Eriksson som menar att de som jobbar med barn i kommunen måste få större stöd för att prioritera problem som dessa. Mary Nilsson, som är chef för individ och familjeomsorgen i Uppsala kommun, menar att det inte är enbart socialtjänstens ansvar att hitta fler utsatta barn, utan att det är samhällets ansvar.
- Vi kan inte vara ute och leta efter utsatta barn, det enda vi kan göra är att informera om att verksamheten finns. Vi tar hand om de barn som upptäcks av personal på fältet, mer kan vi inte göra, säger hon.
Att antalet barn i stödgrupp i Uppsala är lågt är svårt att göra något åt, anser hon.

Andra kommuner i länet "köper" stödgruppsplatser från andra kommuner. Ett exempel är Tierp som skickar barnen till stödverksamheten "Trappan" i Uppsala.
- Jag hade gärna sett en egen verksamhet inom kommunen, men hittills har vi inte haft någon kunskap om hur stort underlaget är och då finns ingen anledning att starta någon stödverksamhet i Tierp, säger Git Näsberg som chef för resurscentrum för barn.
Kommunen planerar nu att projektanställa en drogsamordnare som ska kartlägga missbrukssituationen i Tierp under hösten.
- Jag hoppas att vi ska kunna erbjuda stödgrupper i Tierp, men jag kan inte lova något än, säger hon.
Thomas Lindstein skulle gärna se att varje ort har en egen stödverksamhet och framhåller att tillgängligheten ibland kan vara avgörande för om ett barn får kontakt med verksamheten eller inte. Han menar också att stödgrupper på annan ort kräver engagerade föräldrar som ser till att barnen får kontakt med en stödgrupp.