Barn till missbrukare tvingas köa för hjälp
Verksamheten Trappan inom socialtjänsten i Uppsala erbjuder barn till missbrukare hjälp. Resursbrist gör dock att cirka 70 barn i dag står i kö. Några har väntat i över ett år.- Det känns fruktansvärt att inte kunna ta emot dem, säger Lillemor Brånn, som är ansvarig vid Trappan.
Insatsen handlar också om att ge barnet möjlighet att prata och förstå att det finns fler i samma situation.
- De flesta känner sig väldigt ensamma om sitt problem. Det kan känna skam och vågar inte berätta för andra om hur de har det hemma. Ofta blir de oerhört lättade över att märka att de andra i gruppen faktiskt har liknande upplevelser, säger Lillemor Brånn.
Vissa isolerar sig
De barn och ungdomar som kommer till Trappan brottas med många olika typer av problem som en följd av föräldrarnas missbruk. En del är oroliga och ängsliga. Andra har dålig självkänsla och isolerar sig från omgivningen. Några har själva tagit första steget in i ett missbruk, medan andra lider av att de tar på sig ett alltför stort ansvar för situationen hemma.
- Det finns olika överlevnadsstrategier som barn utvecklar för att klara av att leva i en familj med missbruk. Vår insats handlar om att hjälpa barnen förstå varför de reagerar som de gör. Vi ger dem möjlighet att prata och bearbeta sina upplevelser. Men allt bygger på vad man själv vill berätta. Just frivilligheten är en viktig grund i vårt arbete, förklarar Lillemor Brånn.
Av de barn och ungdomar som kommer till Trappan har många fångats upp av socialtjänsten eller personal inom skolan. I andra fall har ungdomar och föräldrar själva tagit kontakten.
Förnekar problemen
För de minderåriga krävs att föräldrarna ger sitt medgivande. Och det är inte alltid helt lätt. Ibland krävs det flera kontakter.
- Många som är inne i ett missbruk förnekar det själva och anser inte att de har något problem. Därför ser de inte alltid barnets behov av stöd heller, säger Lillemor Brånn.
Under ett år kan Trappan endast erbjuda runt 50 barn och ungdomar sin gruppverksamhet. Behovet är mycket större. Över 70 barn står i kö och väntetiden ligger på runt ett år.
- Det känns oerhört fel att tvingas säga till barnen att de måste vänta så länge innan de kan få gå med i en grupp. Ofta kan vi bara erbjuda dem ett första enskilt samtal och många blir jättebesvikna.
- Efter en så lång väntetid är en del av barnen inte längre motiverade att ta emot vår hjälp. Vi måste försöka motivera dem på nytt. För en del hinner situationen dessutom tyvärr bli ännu mer besvärlig, säger Lillemor Brånn.
Behöver hjälp snabbt
Nisse Brundin, som nyligen börjat arbeta på Trappan, instämmer i att väntetiden är en katastrof.
- Det är viktigt att de här barnen får hjälp så snabbt som möjligt när de väl fångas upp. Det finns inte direkt någon annanstans vi kan hänvisa dem heller. Barnpsyk har också långa köer och kan ofta ta emot först när läget blivit riktigt akut, säger han.
I Trappans grundverksamhet ingår i dag 1,1 tjänst. Utöver grundverksamheten har även flera projekt kunnat startas med hjälp av bidrag från bland annat länsstyrelsen. Exempelvis finns ett relativt nystartat projekt som riktar sig till barn i våldets närhet.
Inom kort beslutar kommunstyrelsen även om Trappan ska få ta ansvar för ett projekt som riktar sig till barn till psykiskt sjuka. Här är förutsättningen att landstinget och kommunen står för varsin tjänst.
- Bekymret för oss är att vi haft en budget i underkant i relation till den verksamhet vi bedriver. Utvecklingen har hela tiden handlat om olika projekt, konstaterar Lillemor Brånn.
Pengarna räcker inte
Trappans verksamhet kostar runt 500 000 kronor årligen. För 2001 har man fått 200 000 kronor extra genom att pengar inom förvaltningen omfördelats. Men detta räcker inte för att lösa situationen på sikt.
Trots att problemet med kötiderna beskrivits i Trappans verksamhetsberättelser och påpekats för bland andra socialnämndens politiker har inga resurser tillkommit.
- Vi har förståelse för att prioriteringar måste göras när det handlar om ekonomi. Men den här gruppen om någon borde väl ändå vara viktig att satsa på. Det här handlar om ett viktigt förebyggande arbete som på sikt ger flera vinster, både ur mänsklig och ekonomisk synvinkel, säger Lillemor Brånn.
Så jobbar vi med nyheter