Barn med stora behov glöms ofta bort

NÀstan en miljard kronor lÀggs Ärligen pÄ insatser för barn med sÀrskilda behov i Uppsala kommun. Generellt sett har kommunens barn och ungdomar det bra. Men det finns grupper med problem och som lÀtt glöms bort, till exempel flyktingbarn och barn till missbrukare.

Uppsala2004-12-13 00:00
Niklas Skeri
Det hĂ€r framkommer i den fĂ€rs­ka utredningen Barn och ungdomar i Uppsala — en social rapport, som Uppsala kommun gjort.
Ett problem Àr att det finns stora kunskapsbrister om situationen för mÄnga barn och ungdomar med sÀrskilda behov.
— Barn till missbrukare, flyktingbarn, barn i familjer med vĂ„ldsamma förĂ€ldrar eller ekonomiska problem. Alla Ă€r de hĂ„rt drabbade. Men vi vet för lite om dem, sĂ€ger Lars Nelander, uppdragskonsult pĂ„ Uppsala kommun som lett arbetet med rapporten.

Glöms bort i debatten
Ofta saknar de hÀr grupperna företrÀdare som för deras talan. DÀrför glöms de lÀtt bort i samhÀllsdebatten. SÀrskilt tydligt Àr det nÀr det handlar om yngre barn.
MÄnga gÄnger faller de hÀr barnen mellan de vuxna aktörernas stolar.
— Det brister i samverkan myndigheter emellan och mellan föreningsliv och myndigheter. Ingen vet riktigt hur det gĂ„r för barnen eftersom uppföljningen Ă€r dĂ„lig, sĂ€ger Gunilla Oltner, uppdragskonsult.
Hon har varit ansvarig för gruppintervjuer med bland and­ra flyktingbarn, funktionshindrade barn och barn till drogberoende förÀldrar. Alla Àr de exempel pÄ grupper som sÀllan hörs i debatten.
— Bara de hĂ€r barnen sjĂ€lva vet hur de har det, och de blir vĂ€ldigt glada nĂ€r nĂ„gon frĂ„gar hur de mĂ„r, sĂ€ger Gunilla Oltner.

Behov av psykiatriskt stöd
Intervjuer har ocksÄ gjorts med yrkesgrupper som arbetar med de hÀr grupperna. Enligt dem Àr den psykiska hÀlsan hos samtliga barn och ungdomar i grupperna dÄlig eller mycket dÄlig, och de mÄste fÄ psykiatriskt stöd genom kommunen eller landstinget.
Skolans betydelse har blivit tydlig i intervjuerna, sÀrskilt nÀr det gÀller flyktingbarnen.
— De Ă€r ofta oerhört positiva till skolan som mĂ„nga gĂ„nger Ă€r deras trygghet i tillvaron. Vi mĂ„ste se till att det fortsĂ€tter att vara sĂ„. Forskning har ocksĂ„ visat att insatser i skolan har effekt, under rĂ€tt förutsĂ€ttningar. SĂ„ dĂ€r kan vi pĂ„verka, sĂ€ger Gunilla Oltner.
Under 2003 anvÀnde kommunen nÀstan en miljard kronor till insatser för barn med sÀrskilda behov. Det saknas ekonomiskt utrymme för att satsa mer.
— DĂ€rför mĂ„ste det bli lĂ€ttare att följa upp vart pengarna gĂ„r och se att de verkligen anvĂ€nds rationellt, sĂ€ger Lars Nelander.

Kunskap en bristvara
De berörda politiska nÀmnderna mÄste godkÀnna rapporten innan nÄgra specifika utvecklingsomrÄden pekas ut. Men idéer finns.
— Vi mĂ„ste satsa mer pĂ„ förebyggande arbete. Det har sagts tusen gĂ„nger, men det mĂ„ste gĂ„ eftersom det blir mer lönsamt pĂ„ sikt, sĂ€ger Lars Nelander.
Kunskapsluckorna mÄste ocksÄ tÀppas till.
— Kalla fakta och handfast kunskap Ă€r en bristvara. Och dĂ„ lĂ€mnar man fĂ€ltet fritt för ett allmĂ€nt tyckande, sĂ€ger Lars Nelander.
Enligt honom har ingen liknande rapport gjorts i Sverige.
— Sociala utredningar har gjorts pĂ„ senare Ă„r, men den rejĂ€la kartlĂ€ggning och den faktabas som nu tagits fram för Uppsala Ă€r unik, sĂ€ger han.
SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!