Hon har skrivit en artikel i Juridisk publikation om barns rätt till privatliv, såsom den beskrivs i FN:s barnkonvention. Avvägningen om barns rättigheter riskerar att utebli när föräldrar eller vårdnadshavare gett sitt samtycke. Hon problematiserar barns deltagande media, särskilt i tv-följetonger där familjer i kris deltar för att få hjälp medan kameran rullar. Programmen utspelar sig ofta i familjernas hem och barn får sitt privatliv exponerat.
– Produktionsbolagen utgår från att barnet är skyddat om föräldrarna blivit tillfrågade, säger Cornelia Edblad som studerar juridik i Uppsala.
Det finns fall där människor har reagerat på tv-inslag och tyckt att barn hängts ut genom föräldrarnas medverkan i tv, varefter ett flertal har anmält det till myndigheten för radio och tv. Men anmälan prövas bara om den som är drabbad också godkänner anmälan. När den drabbade är minderårig måste därför vårdnadshavarna ge sitt samtycke.
– Föräldrar som medverkat i program ger sannolikt inte samtycke till en prövning när de själva tog beslutat att delta, fortsätter Cornelia Edblad.
I och med att endast de fall som blivit anmälda granskas kan det dessutom finnas ett högt mörkertal. Cornelia Edblad påpekar att det är en utbildningsfråga.
– Barn måste få veta vilka rättigheter de har. Men det gäller även andra. Föräldrar, politiker, lärare, journalister och yrkesutövande som handskas med barn måste utbildas i barns rättigheter. Som samhälle måste vi ta ett kollektivt ansvar i frågan, säger hon.
Allra helst skulle hon se att barnkonventionen skrevs in i svensk lag. Som det är nu har konventionen stämts av mot svensk lag och man har utgått från att svensk lag inte strider mot den.
– Om den skrevs in i sin helhet skulle det bidra till att barns rättigheter får en högre status, säger hon.
Cornelia Edblad understryker att det är viktigt att barn får komma till tals. Barnens yttrandefrihet ska värnas men mediebranschens självsaneringssystem fungerar inte. Barnen ska själva äga rätten att uttrycka sig i medier, men de måste ha lika tillgång till sina rättigheter som vuxna har. Det hon vänder sig emot är att det kan ske mot deras vilja eller om de inte blivit informerade om konsekvenserna av ett deltagande.
– Även om barn tillskrivs samma människovärde som vuxna får de inte delta i det offentliga rummet på samma villkor. Om man dessutom skrev in barns rättigheter i de pressetiska reglerna tror jag att det skulle göra en skillnad i hanteringen av barn i media, säger Cornelia Edblad.
Men hennes kritik stannar inte vid medierna. Hon anser att alla ska ta ansvar som medieanvändare nu när familjealbumet har tagit steget från bokhyllan och ut på nätet.
– Det finns en fartblindhet över vårt användande av nya medier. Om ett barn har en blogg eller en facebooksida där de uttrycker sig, är det en sak. Men om barnens föräldrar eller andra närstående lägger ut bilder på dem mot deras vilja, respekteras barnets privatliv då? Vi måste börja se det utifrån barnens perspektiv, säger hon.
Cornelia Edblad ser en framtid komma där man gör intresseavvägningar utifrån respekt för barns rättigheter.
– Som samhälle måste vi ta ett kollektivt ansvar i frågan. Genom att se till barns bästa kan vi lägga grunde för ett bra medieklimat i framtiden, avslutar hon.