Barn får ofta läkemedel för vuxna

Det framgår av en pågående kartläggning som redovisades under Rudbeckdagen i Uppsala på fredagen. Temat för Rudbeckdagen var Barnets utveckling.
- Det är självklart att en medicin som utprovats på vuxna inte fungerar likadant hos till exempel ett barn som fötts flera veckor för tidigt, säger professor Viveca Odlind, vid Läkemedelsverket i Uppsala.
Mycket uppmärksammat under senare år har varit att så kallade SSRI-preparat i prövningar på barn och ungdomar, till skillnad från på vuxna, inte visat någon effekt alls mot depression, men däremot ökat risken för självmordstankar. De flesta SSRI-läkemedel är inte heller godkända för behandling av barn.
- Det är dock inte psykofarmaka som oftast förskrivs till barn utan att vara godkända för behandling i den åldersgruppen. De typer av läkemedel som oftast skrivs ut till barn utanför sådan godkänd indikation är ögon- och öronmediciner och hudläkemedel, berättar Viveca Odlind.

Kartläggningen bygger på uppgifter utifrån 2,2 miljoner recept som förra året skrevs ut till barn inom öppenvården. En annan undersökning om vilka läkemedel som ges till barn på sjukhus håller just på att avslutas.
- Uppgifterna från dessa kartläggningar, som görs i hela Europa, blir en viktig kunskapskälla i dag och gör det förhoppningsvis möjligt att i framtiden följa det förbättringsarbete av barnläkemedel som pågår, säger Viveca Odlind.
Ett skäl till att de flesta läkemedel inte utprovats på barn har varit att skydda barnen (och deras föräldrar) från obehag och oväntade biverkningar. Följden har blivit att läkemedlen en tid efter godkännandet ändå börjat användas av barn. Oftast anpassas dosen till barnets lägre kroppsvikt, som om barn alltid reagerar som om de var små vuxna.
- Den sortens dosanpassning kan leda till att barnen får för låg eller för hög dos av läkemedlet. Är dosen för låg uteblir den positiva effekten, är dosen för hög kan följden bli biverkningar, säger Viveca Odlind.
Problemet har blivit allt mer uppmärksammat under senare år. För snart två år sedan beslutade EU-kommissionen att en förutsättning för att en ny medicin ska godkännas för försäljning är att företaget som tillverkar den har en färdig plan för hur läkemedlet ska utprovas också på barn.
- Bara om ett läkemedel aldrig kan tänkas användas av barn kan företag få dispens från denna regel, säger Viveca Odlind.

Från företagshåll har det gruffats en hel del över de nya reglerna eftersom sådana kliniska prövningar brukar vara mycket kostsamma. Å andra sidan finns också en "morot" för företagen att genomföra dem.
- Moroten innebär att företagets patenttid för läkemedlet i fråga förlängs med sex månader. Om det rör sig om ett potentiellt storsäljande läkemedel är det troligt att intäkterna under den förlängda patenttiden mer än väl täcker kostnaderna för de utvidgade prövningarna på barn, säger Viveca Odlind.

Barn får ofta läkemedel för vuxna

Sedan länge har barn behandlats med läkemedel som aldrig utprovats på barn. Fortfarande förra året förskrevs 64 procent av de 400 vanligaste läkemedlen till barn, fastän de inte är godkända för behandling i den åldersgruppen.