Skicka âen snapâ pĂ„ Snapchat, kolla vĂ€nnernas inlĂ€gg pĂ„ Facebook, lĂ€gg ut en bild pĂ„ Instagram och sĂ„ en stunds spelande pĂ„ PokĂ©mon Go. Mobiltelefoner och lĂ€splattor har för alltid förĂ€ndrat vardagen för dagens barn och vuxna. Bra eller dĂ„ligt Ă€r kanske för tidigt att sĂ€ga, men mycket talar för att barns ökade skĂ€rmtittande har lett till en global epidemi av sĂ„ kallad falsk nĂ€rsynthet.
De senaste Ă„ren har rubriker som âĂgonkramp drabbar ungaâ och âMycket skĂ€rmtid kan ge nĂ€rsynthetâ synts i medierna, men av förklarliga skĂ€l Ă€r det svĂ„rt att bevisa sambandet mellan barns skĂ€rmtittande och oskarp syn pĂ„ lĂ„ngt hĂ„ll.
ââEn sĂ„dan studie skulle vara etiskt knepig att genomföra eftersom man inte gĂ€rna kan utsĂ€tta barn för forskning som skulle kunna försĂ€mra deras syn, menar Per Söderberg, professor vid ögonkliniken pĂ„ Akademiska sjukhuset och berĂ€ttar att han som ögonlĂ€kare i Uppsala inte upplever att barn fĂ„tt sĂ€mre syn rent generellt.
Han ogillar dessutom begreppet âfalskâ nĂ€rsynthet.
ââDet Ă€r inget som Ă€r falskt, den hĂ€r nĂ€rsyntheten skiljer sig dĂ€remot frĂ„n Ă€rftlig nĂ€rsynthet som beror pĂ„ att ögonen Ă€r lĂ€ngre.
Per Söderberg Àr nyss hemkommen frÄn ögonkonferensen EVER (European Association for Vision and Eye Research) i Nice. DÀr presenterades bland annat fÀrsk forskning om kopplingen mellan digitalt nÀrarbete och nÀrsynthet.
â I en av studierna hade man undersökt om tillfĂ€lliga lĂ€sglasögon för barn Ă€r en möjlig vĂ€g, men enligt forskarna sĂ„ hjĂ€lper det inte. Problemet Ă€r att vi Ă€nnu inte riktigt förstĂ„r vad som hĂ€nder i ögat nĂ€r det blir nĂ€rsynt av nĂ€rÂarbete, sĂ€ger han.
Men vad gör ni pÄ ögonkliniken om ett barn har blivit nÀrsynt pÄ grund av nÀrarbete?
â Vi vet inte om nĂ€rsyntheten beror pĂ„ det, men vi undviker till varje pris att ge glasögon i onödan.
Vad kan man göra som förÀlder?
ââDet Ă€r inte sĂ„ mycket man kan göra. Att tillfĂ€lligt ha lĂ€sglasögon kan fĂ„ ögonen att slappna av, men det Ă€r svĂ„rt att veta om det hjĂ€lper i ett lĂ€ngre perspektiv. Det hĂ€r Ă€r ett samhĂ€llsfenomen som Ă€r svĂ„rt att komma Ă„t och det Ă€r nĂ€stan omöjligt för förĂ€ldrar att förĂ€ndra barnens beteenden, sĂ€ger han och pĂ„pekar att det möjligen ocksĂ„ kan finnas en kommersiell orsak för optiker att föreslĂ„ lĂ€sglasögon.
Men att begrÀnsa skÀrmtiden dÄ?
â Ja, lycka till! skrattar fyrabarnspappan Per Söderberg lite uppgivet.
Enligt Marika Axelson, optiker pÄ Se & Synas i Uppsala, Àr problemen med falsk nÀrsynthet inte nya, men skÀrmbeteendet har gjort att det eskalerat de senaste Ären.
â Det har alltid funnits personer som suttit med nĂ€san i böckerna som drabbats av falsk nĂ€rsynthet. Vi för ingen statistik pĂ„ hur mĂ„nga som har de hĂ€r problemen men kĂ€nslan Ă€r att det ökar bland barn över Ă„tta Ă„r, som Ă€r Ă„ldersgrĂ€nsen för de barn vi tar emot, sĂ€ger hon.
Om synen fluktuerar över dagen, det vill sÀga om barnet ser bÀttre pÄ lÄngt hÄll pÄ morgonen och sÀmre pÄ lÄngt hÄll pÄ kvÀllen efter att ha tittat mycket pÄ nÀra hÄll under dagen, kan det vara tecken pÄ att en falsk nÀrsynthet Àr pÄ vÀg att utvecklas. HuvudvÀrk eller ont i nacken kan ocksÄ förekomma.
ââMen det kan finnas mĂ„nga orsaker till samma sorts ögonbesvĂ€r. Det Ă€r som ett detektivarbete och man mĂ„ste göra flera olika tester för att ta reda pĂ„ om det handlar om falsk nĂ€rsynthet, sĂ€ger Marika Axelson.
Om falsk nÀrsynthet konstateras tycker hon att det kan vara vÀrt att prova med glasögon eller kontaktlinser som Àr gjorda för att underlÀtta nÀrseendet. Det finns ocksÄ speciella mjuka kontaktlinser eller nattlinser som hjÀlper till att omforma hornhinnan under natten.
Kan besvÀren bli vÀrre om man fÄr glasögon för nÀrsynta fast man inte ska ha det?
â Ja, det kan bli en ond cirkel dĂ€r glasÂögonen triggar ögonmusklerna att spĂ€nna sig Ă€nnu mer.
HjÀlper rÄd om att ta pauser i skÀrmtittandet?
ââJa, absolut. Genom att stĂ€lla in skĂ€rpan pĂ„ lĂ„ngt hĂ„ll tvingas ögonen att vila musklerna, sĂ€ger Marika Axelson och tipsar ocksĂ„ om datorprogram med sĂ„ kallad ortoptisk trĂ€ning som kan Âgöras pĂ„ datorn hemma.
â Det kan fungera jĂ€ttebra eftersom det blir roligare och enklare för patienterna att utföra. Annars Ă€r det mĂ„nga gĂ„nger sĂ„ att patienterna ledsnar pĂ„ att trĂ€na och dĂ„ uteblir ju den tĂ€nkta effekten.
Nyfödda barn Ă€r generellt naturligt översynta och har alltsĂ„ bĂ€ttre syn pĂ„ lĂ„ngt hĂ„ll. Ăgats lins kompenserar detta genom att en ringmuskel runt linsen ökar brytkraften sĂ„ att bilden pĂ„ nĂ€thinnan blir skarpare. Vid lĂ„ngvarigt nĂ€rseende under uppvĂ€xten försöker ögat anpassa sig efter den nĂ„got oskarpa bilden. Ăgat vĂ€xer och blir lĂ€ngre Ă€n normalt.
Om ögat fortsÀtter att vÀxa kan det i vÀrsta fall öka risken för ögonskador som nÀthinneavlossning och grön starr nÀr man blir Àldre, men dÀr Àr sambandet inte lika tydligt.
Vid intensivt nĂ€rseende kan ögats ringmuskel behĂ„lla en liten öppning kring linsen nĂ€r blicken övergĂ„r till avstĂ„ndsseende, sĂ„ att optiken fortfarande Ă€r instĂ€lld för nĂ€rseende. Detta Âkallas för falsk nĂ€rsynthet eller ögonkramp och det behöver inte vara ett bestĂ„ende tillstĂ„nd.
ââDet Ă€r lurigt nĂ€r man provar glas pĂ„ barn om ögats ringmuskel inte Ă€r avslappad och det Ă€r lĂ€tt att dra slutsatsen att glasögon behövs. DĂ€rför Ă€r vi vĂ€ldigt noga med att alltid börja med att se till att ögats zoomfunktion Ă€r avslappnad, sĂ€ger Per Söderberg.
Forskning om intensivt nÀrseende under uppvÀxten utvecklar nÀrsynthet pÄgÄr och frÄgan Àr som ofta komplex. Det troliga Àr dock att boven i dramat Àr att blicken fixeras vid en och samma punkt pÄ nÀra hÄll under för lÄnga perioder.
I Asien har nĂ€rsyntheten ökat stort pĂ„ kort tid och i en stor intervjuundersökning förra Ă„ret i Taiwan konstaterades ett tydligt samband mellan nĂ€rsynthet hos barn och skĂ€rmtider pĂ„ över tvĂ„ timmar per dag. Ăven om information frĂ„n intervjuer alltid innebĂ€r en viss osĂ€kerhet tycker Per Söderberg att resultatet Ă€r intressant och hĂ€nvisar ocksĂ„ till israelisk forskning frĂ„n 2005 som visade att 16â22-Ă„ringar blivit betydligt mer nĂ€rsynta under perioden 1990â2002.
Synundersökningar av svenska vÀrnpliktiga pekar Ät samma hÄll. Mellan Är 1936 och 2008 ökade nÀrsyntheten frÄn 9 till 38 procent.
Eftersom samhÀllet gjort oss mer eller mindre beroende av att lÀsa pÄ datorer, mobiler och plattor kan utvecklingen verka dyster. Men det finns hopp. I tvÄ olika studier, frÄn Kina respektive Australien, har forskare upptÀckt att barn som tillbringade mer tid utomhus inte blev nÀrsynta pÄ samma sÀtt. En teori Àr att Àmnet dopamin, som utsöndras i ögat av dagsljus, förhindrar ögats lÀngdtillvÀxt.
Det Ă€r alltsĂ„ inte bara för mycket skĂ€rmtid som Ă€r problemet, utan att tiden vid skĂ€rmen ersĂ€tter tiden utomhus. Per Söderberg Ă€r skeptisk till Âdopaminteorin, men tycker att resultaten ska tas pĂ„ allvar.
â Det Ă€r vĂ€ldigt vĂ€lgjorda studier som visar pĂ„ en tydlig trend att fler unga blir nĂ€rsynta och att det hjĂ€lper att vara mer ute. Jag tror det handlar om att förĂ€ndra barnens beteende sĂ„ att de Ă€r mer utomhus. DĂ„ kommer deras ögon naturligt att tvingas slappna av eftersom de dĂ„ fokuserar pĂ„ lĂ€ngre avstĂ„nd.