Bara var femte civilingenjör blir klar i tid
Svenska civilingenjörer är duktiga och står sig bra internationellt. Men bara var femte student blir klar på normalstudietiden 4,5 år och många lärare är på väg att slita ut sig.
Att bara 20 procent av studenterna tar examen på 4,5 år, drygt 40 procent på 5,5 år och knappt 60 procent på 6,5 år tycker verket är oroande. På Uppsala universitet är siffrorna ännu lägre. 14 procent har tagit examen efter fem, 39 procent efter sex och 54 procent efter sju år.
Hoppar av
Många hoppar av redan första året. De känner att de har valt fel utbildning eller tycker att kurserna är för svåra. Den gruppen ökar eftersom förkunskaperna i viktiga ämnen blir allt ojämnare. Många studenter får inte heller klart för sig vad en civilingenjör är förrän sent under utbildningen. Den kritiken gäller bland annat Uppsala.
Ett antal program innehåller så mycket annat än matematik, naturvetenskap och teknik att Högskoleverket tycker det är tveksamt om de bör kallas civilingenjörsutbildningar. I Uppsala gäller det miljö och vattenteknik, molekylär bioteknik och bioinformatik samt system i teknik och samhälle.
En annan grupp studenter tar aldrig ut examen trots att de nästan är klara. De har fått jobb ändå. Det tycker Högskoleverket är olyckligt. Internationellt är det bara examen som gäller.
Tyngre kärnämnen
För att öka genomströmningen vill verket att kärnämnen ska väga tyngre vid ansökan och att näringslivet ska ha större löneskillnad mellan examinerade och icke-examinerade.
Lärarnas slit är lika oroande, menar verket. Att de 97 granskade programmen håller så hög kvalitet beror på lärarna. Utan deras engagemang och övertidsarbete skulle det inte fungera. Lärarna får använda både forskningstid och fritid för att klara undervisningen. Många riskerar att bli utbrända, varnar Högskoleverket.
Aktiva forskare
I Uppsala är de flesta lärare också aktiva forskare. De får beröm för sin vetenskapliga kompetens, men granskarna tycker att deras ingenjörsmässiga kompetens och näringslivserfarenhet är oroväckande svag. Det gäller alla program i Uppsala.
Många högskolor får kritik för att kursutbudet helt styra av förhoppningen att locka studenter. Anslagssystemet gör det mera lönsamt att satsa på design, media, miljö, spel och andra områden som för tillfället är populära bland studenterna än att se efter vad arbetsmarknaden behöver.
Så jobbar vi med nyheter