Bara Uppsala län bryter trenden
Trots alla rapporter om riskerna med en hög förbrukning av antibiotika fortsätter användningen av dessa läkemedel inom öppenvården att stiga. Uppsala län är det enda landstingsområde i Sverige där konsumtionen av antibiotika sjunker.
Foto: Scanpix
- Den stigande användningen av antibiotika i Sverige är oroande. Det finns ett klart samband mellan hur mycket antibiotika som används i ett land och andelen resistenta bakterier, säger Otto Cars, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet och ordförande i Strama.
Efter att ha sjunkit under några år i början av 2 000-talet började förskrivningen av antibiotika i Sverige på nytt att stiga för tre år sedan. Ökningen fortsatte förra året i alla åldersgrupper utom bland de allra äldsta. Allra mest ökade förskrivningen av antibiotika till barn och ungdomar.
- Ingenting talar för att ökningen beror på ökad sjuklighet. Den troligaste förklaringen är i stället att fler än tidigare söker för och får antibiotika även mot lindriga infektioner i luftvägarna, säger Otto Cars.
Vid övre luftvägsinfektioner som orsakas av virus har antibiotika ingen effekt alls och även när sådana infektioner orsakas av bakterier brukar de snabbt läka ut av sig själv även utan någon antibiotikabehandling alls.
Sverige har fortfarande lägre konsumtion av antibiotika och mindre problem med resistenta bakterier än många andra länder.
Men även här har problemet med resistenta bakterier ökat under senare år.
Bland annat ökar infektioner orsakade av så kallade ESBL-bakterier, som är resistenta mot flera sorters vanliga antibiotika. Det var ESBL-bakterier som nyligen smittade ett stort antal patienter vid Akademiska sjukhuset. Åtgärderna för att få bukt med utbrottet kostade 30 miljoner kronor.
Flera studier har pekat på att åtminstone några procent av befolkningen i Sverige och många andra länder har ESBL-bakterier i sina tarmar, men utan att ha några sjukdomssymptom. Får de själva in ESBL-bakterierna i urinvägarna eller smittar någon annan kan följden däremot bli en både besvärlig och svårbehandlad infektion.
När en person med ESBL-bakterier i tarmen behandlas med vissa vanliga antibiotika för till exempel en öroninflammation skapar själva behandlingen ökat utrymme för de resistenta bakterierna att föröka sig.
- Ju mer antibiotika som används, desto bättre förutsättningar får alltså ESBL-bakterierna att föröka sig och spridas ytterligare i samhället, säger Otto Cars.
Förra året stack Uppsala län ut som ett exempel på att det går att vända trenden och minska användningen av antibiotika. Men minskningen skulle kunna bli mycket större om antibiotika sparades för enbart de infektioner där de verkligen behövs, tror Otto Cars.
- I Holland till exempel är användningen av antibiotika mycket lägre än i Sverige, säger han.
Så jobbar vi med nyheter