Josef skulle aldrig våga medverka i en tidning med namn och bild eftersom han är rädd för att drabbas av fysiskt våld från Israelfientliga personer.
"Jag ber om ursäkt att det kommer med kort varsel men jag känner mig tyvärr inte bekväm med att ställa upp. Som du säkert förstår är det en väldigt utsatt tid för judiska personer och jag känner inte att jag vill ta den risken tyvärr."
Sms:et kommer från den student som UNT skulle ha intervjuat om hur det är att leva som jude före och efter 7 oktober förra året. Enligt flera rapporter har de inrapporterade hatbrotten mot judar ökat efter Hamas massaker den 7 oktober 2023 som blev inledningen till Gaza-kriget. Antisemitismen slår både mot judar som sympatiserar med Israels politik och de som tar avstånd från den.
Josef är ordförande i Judiska föreningen i Uppsala. Han är en av få judar i Uppsala som ställer upp på en intervju, men det måste ske med anonyma bilder och vi måste byta ut hans namn.
– Nej ingen från Judiska föreningen figurerar officiellt. Ingen vågar, det känns inte tryggt. Vi upplever att det finns sådana stämningar i samhället att vi sammankopplas med Israel och det blir många provocerade av. Och vi har nyligen gått igenom våra säkerhetsanordningar för att minska riskerna.
Vad är du rädd ska hända?
– Folk skulle kunna komma hit och ge sig på mig, mina barn och barnbarn fysiskt. Jag har inte drabbats personligen för jag går inte ut med min judiska identitet. Det är bara i min närmaste umgängeskrets som folk vet att jag är jude.
Som ordförande i Judiska föreningen i Uppsala är Josef noga med att föreningen inte ska vara politisk utan en vänförening för judar i Uppsala.
Josef nämner attackerna mot Israels ambassad i både Sverige 1 oktober och i Danmark natten efter, som exempel på hur våldet mot det som rör Israel yttrar sig.
Josefs fru kommer från Israel och en stor del av familjens släkt lever där. Hemma talar de hebreiska och i stället för att lägga pengar på ett sommarhus lägger familjen pengarna på att resa till Israel ett par gånger om året. Själv föddes Josef i Polen och kom till Sverige i äldre tonåren.
Josefs fru är från Israel där de träffades för många år sedan, och hans band till Israel är starka.
– Vi lämnade Polen som politiska flyktingar då det fanns en antisemitisk våg i Polen efter sexdagarskriget. Många judiska studenter blev blockade på universitet och fick inte ut sina betyg. Pappa blev utsparkad ur det kommunistiska partiet eftersom han var jude, och alla judiska skolor stängdes.
3 000 judar kom till Sverige då 1969. Josefs familj kom först till Linköping och så småningom till Uppsala där han arbetat på Akademiska.
– Vi var också i Uppsala en kort period när vi kom till Sverige och den vintern var så kall. Jag minns snödrivorna i Fålhagen.
Terrorattacken mot Israel den 7 oktober har påverkat livet för Josef och hans familj på många sätt.
– Det var svårt att fatta att det kunde hända, både grymheternas art och omfattningen. Bara de som verkligen var intresserade kunde ta del av hur grymt det gått till. Terroristerna våldtog en kvinna samtidigt som en annan terrorist skar av hennes bröst och sedan bollade de runt med det. Detta finns filmat av Hamas och jag saknar ett samtal om hur grymt det var.
Detta kan också bekräftas av bland annat New York Times som talat med vittnen efter attacken.
"Josef" bjuder på judisk äppelkaka med honung. Judisk mat och judiska traditioner är viktiga för honom som praktiserar en mer kulturell judendom och inte är så religiös.
Tycker du att Israels motattack är proportionerlig?
– Jag tror inte att Israel hade så stort val, när man måste försvara sitt land mot terrorister vars enda mål är att förinta Israel. Den israeliska militären har gjort allt de kan för att undvika civila förluster. Man har skickat sms om att lämna de ställen som ska attackeras.
Det är svårt för civila att fly på Gazaremsan och många civila offer är barn?
Josef menar att man inte kan lita på dödssiffrorna i rapporteringen, att Hamas har en tendens att förvränga siffror och att många av de döda är också från Hamas.
– Hamas har också en stor andel anhängare bland folket. Och man ska inte glömma att de använder sig av den civila befolkningen som mänskliga sköldar.
Enligt en ny rapport från Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet, saknar många svenska judar stöd från samhället. Har du saknat stöd från det svenska samhället?
– Ja, definitivt. Visserligen tar man upp antisemitismen på kommunal nivå men samhället, befolkningen formas mycket av den bild som massmedia förmedlar och jag med många i föreningen störs av att TT, SVT med andra har sedan länge intagit en stark anti-israelisk ton i sin rapportering om Mellanöstern.
Tror du att även dina barnbarn kommer att vara rädda?
– Jag är hämmad av historien. De är mer öppna med sin judiska identitet och kommer nog inte vara rädda, men de kommer inte att prata med vem som helst om det. Den här konflikten kommer nog tyvärr fortsätta.