Under de senaste åren har endast 5 av 100 anmälda våldtäkter i Sverige lett till att gärningsmannen straffas. Det visar en utredning som Brottsförebyggande rådet, Brå, presenterade i fjol.
Varför blir så många ärenden resultatlösa? Det har Brå försökt svara på genom att granska 736 anmälningar om våldtäkt.
Den vanligaste orsaken till att en anmälning läggs ner är enligt Brå-rapporten att bevisningen inte bedömts räcka för åtal. Det gäller för 31 procent av nedläggningsfallen. En typisk situation är att den misstänkte nekar och gör ett lika trovärdigt intryck som målsäganden medan det dessutom saknas såväl vittnen som teknisk bevisning.
Bakom övriga anmälningar som aldrig resulterar i åtal finns en rad förklaringar, till exempel:
Utredningen väcker tvivel. Dessa utgör i Brå-rapporten 20 procent av alla nedlagda fall. Det kan handla om att fakta från utredningen starkt talar emot målsägandens berättelse.
Det anmälda har troligen inte hänt, vilket gäller i 11 procent av de nedlagda fallen. Det kan vara anmälningar från exempelvis psykiskt sjuka personer.
Ej utredningsbar anmälan (11 procent). Det saknas spaningsuppslag, målsägaren är okänd eller vill inte medverka.
Formellt felaktig anmälan (7 procent). Till exempel att det rör sig om våldtäktsförsök och inte våldtäkt.
En misstänkt har identifierats men går inte att hitta (4 procent).
Brå har hittat flera brister i utredningarna. Det handlar bland annat om att förhören inte genomförts på rätt sätt, att de inblandades berättelser kontrollerats för dåligt eller att det dröjt för länge innan den misstänkte hörts.
Som UNT berättat har Uppsalapolisens genomsnittliga utredningstider för våldtäkt ökat sedan 2018 från 100 till 138 dagar. "Tidsaspekten kan ha stor betydelse för möjligheten att klara upp den anmälda våldtäkten", skriver Brå.
Brå tror att 3 procent av de nedlagda anmälningarna skulle leda till åtal om utredningarna var felfria.
2019 åtalades cirka 800 personer för våldtäkt mot kvinnor. Klanderfria utredningar skulle innebära att ytterligare ett tjugotal personer hade åtalats, om Brås siffror stämmer.
Forskarna har även gått igenom 208 domar i våldtäktsmål. Då hade det alltså gått så långt som till åtal och rättegång.
I två tredjedelar slutade målen med att gärningsmannen fälldes medan domstolen friade i övriga fall. Ungefär så har fördelningen sett ut de tio senaste åren.