Varifrån kommer pengarna du sätter in på kontot? Vad ska du använda pengarna till? Den typen av frågor kräver bankerna numera att kunderna besvarar. De som inte svarar eller lämnar osanna uppgifter riskerar konsekvenser.
– Banken är då tvungen att avsluta relationen med kunden, berättar Sara Ekstrand vid Svenska Bankföreningen.
Bankernas krav på ökad kundkännedom och riskbedömning av kunder är ett resultat av att kontrollerna mot penningtvätt stramats upp. Bankerna är enligt lag skyldiga att fånga upp kunder med avvikande transaktioner på kontot. Det kan handla om att någon plötsligt får in en stor summa pengar eller att en mängd mindre insättningar oväntat strömmar in.
– Banken kanske upptäcker att en person har en inkomst från arbete som ligger långt under de summor som kommer in på kontot. Det är så man hittar till exempel personer som ställer upp som målvakter och hanterar svarta löner, säger Sara Ekstrand.
Kan inte bankkunden lämna någon rimlig förklaring till transaktionerna är banken skyldig att lämna en rapport till Finanspolisen. Det kan i slutänden resultera i ett åtal om penningtvättsbrott.
I fjol anmäldes 3 136 penningtvättsbrott i landet. Det är en ökning med 59 procent sedan året innan. Sannolikt hänger det samman med bankernas hårdare kundkontroller.
Brottspengar som förs in i det finansiella systemet för att tvättas vita kan komma från exempelvis narkotikaförsäljning eller från företag som hanterar osanna fakturor för att betala ut oskattade pengar. Genom arbetet med att spåra penningtvätt upptäcks med andra ord även en del annan brottslighet.
Fram till 2017 kunde vissa finansiella aktörer undanta hela kategorier av kunder och transaktioner från kontroller. Men under 2017 och 2018 har det successivt införts tuffare regler för såväl kundkontroller som för penningtvättsbrott.
Lagskärpningarna välkomnas av Linda Staaf, chef för underrättelsetjänsten vid polisens Nationella operativa avdelning, som styr Finanspolisen.
– De misstänkta transaktioner som bland annat bankerna rapporterar in till Finanspolisen är mycket viktiga för oss. En sådan rapport kan utgöra en avgörande pusselbit i ett ärende. De skärpta reglerna om inrapporteringen gör det lättare att upptäcka penningtvättsbrott, säger Linda Staaf.
Statistiken visar att Finanspolisen har ett kraftigt ökande inflöde av tips från bankerna. Under 2017 lämnade bankerna in drygt 12 000 rapporter om misstänkt penningtvätt, vilket innebär en fördubbling på fyra år. Bankerna lägger numera en stor del av sina resurser på kundkontroller.
Vid sidan av bankerna är ett ökande antal aktörer skyldiga att rapportera misstankar om penningtvätt till Finanspolisen. Det handlar om allt från kasinon till pantbanker och växlingskontor.
En nyhet är att företag som handlar med varor måste rapportera misstänkta transaktioner om en kund gör en kontantaffär över 5 000 euro. Det kan röra sig om varor som exempelvis bilar, skrot, antikviteter eller konst.
Penninghanteringen i Sverige genomgår just nu snabba förändringar, inte minst för att kontanthandeln krymper. Ungefär 40 procent av svenskarna har inte använt kontanter under den senaste månaden. Det är en kraftig ökning sedan 2014 då siffran låg på 13 procent.
I och med övergången från kontanter till elektroniska betalningar blir det lättare för myndigheterna att följa transaktioner i syfte att spåra penningtvätt. Samtidigt har nya svårigheter tillkommit, som kontrollen av swish eller kryptovalutor som bitcoin.