Henrik Lindman är t.f verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar på Akademiska sjukhuset och huvudansvarig för den aktuella läkemedelsstudien.
– Det är en sensation. Det går inte att säga något annat, säger Henrik Lindman, ansvarig för bröstcancervården på Akademiska sjukhuset och huvudansvarig för studien.
Akademiska sjukhuset har som första sjukhus i landet börjat behandla en viss typ av cancerpatienter med en ny behandling. Den går ut på att antikroppar "fraktar" cellgifter direkt till tumörcellen.
När den nya behandlingen, som heter Enhertu, jämfördes med den etablerade och i nuläget absolut bästa behandlingen visade sig den nya vara tre gånger så effektiv.
– Det var ingen som kunde tro att det skulle vara så stor skillnad. Det fanns tidiga data som var häpnadsväckande men vi var tveksamma till att det skulle hålla i längden, säger Henrik Lindman.
Bröstcancer är den vanligaste dödsorsaken för unga och medelålders kvinnor i Sverige och står för ungefär en tredjedel av all cancer hos kvinnor. 2019 insjuknade 8 300 kvinnor i bröstcancer.
Studien är, precis som hälften av cancerstudierna, finansierad av företag. 2020 pågick 641 studier på sjukhuset. Mellan januari och april i år var den siffran 704.
Om behandlingen börjar användas brett kommer belastningen på sjukvården att öka eftersom sjuksköterskor måste genomföra behandlingarna ofta och under lång tid. "Det måste man ta höjd för" säger Henrik Lindman.
Studien genomförs på patienter med spridd HER2-positiv bröstcancer, som är en av de mer aggressiva cancerformerna och som utgör ungefär 15 procent av bröstcancerfallen i Sverige. Men tidiga undersökningar visar att Enhertu också verkar fungera på patienter med vanligare typer av bröstcancer.
– Det kan bli en ganska stor grupp patienter med spridd cancer som kommer att få tillgång till och ha nytta av det här, säger Henrik Lindman.
De två patienter som hittills har behandlats på Akademiska sjukhuset har fått en bra effekt trots att de inte hade HER2-positiv bröstcancer.
"Det finns tumörer som har de här egenskaperna – magsäckscancer, lungcancer och urinblåsecancer till exempel – där det också finns patienter som kommer att ha nytta av det här", säger Henrik Lindman, t.f verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar på Akademiska sjukhuset.
Behandlingen ges som 30 minuters dropp var tredje vecka. Förhoppningen är att den ska kunna användas betydligt längre än traditionell behandling med cytostatika.
– Den jämförande behandlingen brukar sluta fungera efter sju-åtta månader. Den här nya metoden verkar fungera i uppemot två år. Tumörerna har svårt att utveckla motståndskraft mot den, säger Henrik Lindman.
Behandlingen är inte dyrare än många liknande nya behandlingar. Henrik Lindman tror därför att Tandvård- och Läkemedelsförmånsverket, som avgör vilka läkemedel som är värda att köpa in, kommer att godkänna behandlingen brett.
– Inom ett till två år kommer det här vara ett standardvapen att ta till förebyggande efter operation, och då kommer vi rädda många liv, säger Henrik Lindman.