Ballongvidgning med stent har blivit säkrare

De nyare så kallade stentarna förbättrar både skyddet mot blodproppar och nya förträngningar i kranskärlet.
Det visar en svensk studie som publiceras i den välrenommerade tidskriften European Heart Journal.
– Ett mycket glädjande resultat, inte minst mot bakgrund av larmrapporter för några år sedan som pekade på att läkemedelsavgivande stentar ökade risken för blodproppar som kan leda till hjärtinfarkt och död, säger docent Stefan James vid Uppsala kliniska forskningscentrum och Akademiska sjukhusets hjärtklinik.
Larmen, varav ett kom från hans egen forskargrupp i Uppsala, fick stort genomslag och ledde över hela världen till en kraftigt minskad användning av läkemedelsavgivande stentar i samband med ballongvidgning av hjärtats kranskärl.

Den nya studien bygger på uppgifter från det svenska kvalitetsregistret SCAAR, som omfattar alla patienter som genomgått ballongvidgning av kranskärlen.
Ballongvidgning med inläggning av stentar är ett mycket vanligt ingrepp. Under perioden november 2006 till oktober 2010 sattes över 90 000 stentar in i ett eller flera kranskärl hos drygt 61 000 patienter. Närmare 6 600 av dem fick någon nyare typ av läkemedelsavgivande stent.
Under de upp till två år efter ingreppet som alla patienter följts upp i den nya studien fick drygt 5 000 tillbaka förträngningen i kranskärlet, cirka 1 100 drabbades av en blodpropp på platsen där stentet lagts och cirka 3 000 dog.

När forskarna närmare analyserade dessa uppgifter fanns de att andelen patienter som fått tillbaka förträngningar, som utvecklat blodproppar och som avlidit var betydligt lägre bland dem som fått någon nyare typ av läkemedelsavgivande stent jämfört med dem som fått en äldre typ av läkemedelsavgivande stent och, än mer, dem som fått en stent av ren metall.
– Dessa skillnader förklaras av att de nya stentarna har bättre egenskaper snarare än av att patienterna som fick de olika stenttyperna var olika. I analyserna justerade vi statistiskt för ett stort antal faktorer som kunde skilja sig, bland annat ålder, kön, diabetes, läkemedel, sjukhus och grad av kärlsjukdom, säger Stefan James.

Forskarnas förklaring till att den nya generationens läkemedelsavgivande stentar verkar vara så mycket bättre än sina föregångare är att de förhindrar kärlförträngande ärrbildning i kärlen samtidigt som metallen täcks av ett tunt lager celler som skyddar mot blodproppsbildning.
– Det leder till att risken för återfall och komplikationer minskas, vilket i sin tur minskar dödligheten efter hjärtinfarkt, säger Stefan James.
Är det dags att rutinmässigt sätta in någon av den nya generationens läkemedelsavgivande stentar på alla patienter som genomgår ballongvidgning av kranskärlen?
– Ja, i dag är bevisen för att dessa stentar fungerar bättre så överväldigande att de bör ges till alla patienter som kan ta blodproppshämmande läkemedel efter ingreppet. Priset på de nya stentarna har också tack vare den kritiska granskningen och hård konkurrens sjunkit drastiskt. Patienter som inte kan ta sådana mediciner kanske hellre bör genomgå enbart ballongvidgning utan stentinläggning eller en by pass-operation, säger Stefan James.