Ballongvidgning lika bra som operation
Vid mycket svår kranskärlssjukdom är både kranskärlsoperation och ballongvidgning med inlägg av så kallade stentar bra metoder att sänka risken för hjärtinfarkt och död.
Det visar de första resultaten från en stor internationell studie, som på måndagsförmiddagen redovisades vid den europeiska hjärtläkarkongressen i München.
- Resultaten är viktiga för hur vi över hela världen kommer att behandla patienter med avancerad hjärtsjukdom, säger docent Stefan James vid Akademiska sjukhusets hjärtklinik.
Studien omfattar 1 800 patienter med svår kranskärlssjuka i USA och Europa, varav drygt 100 vid Akademiska sjukhuset. Med slumpens hjälp fördelades de på en grupp som kranskärlsopererades och en grupp som genomgick ballongvidgning och inläggning av små metallnät, stentar, för att förhindra att förträngningen kommer tillbaka.
Efter kranskärlsoperationen eller ballongvidgningen har patienterna hittills följts under ett år. Under den tiden såg forskarna inga skillnader mellan de båda grupperna i förekomsten av hjärtinfarkt eller dödligheten totalt sett.
- Däremot var behovet av nya kranskärlsingrepp klart lägre i gruppen som opererats. Å andra sidan insjuknade färre patienter i stroke i gruppen som genomgått ballongvidgning och stentning, säger Stefan James.
Utifrån resultaten av den nya studien drar forskarna slutsatsen att det även vid behandling av svårt kranskärlssjuka patienter finns möjlighet att välja behandling utifrån den enskildes behov.
- Samarbetet mellan kirurger och hjärtlikare är viktigt för att välja rätt metod till den enskilde patienten, säger Stefan James.
Den typ av skyddande metallnät, stentar, som använts i studien avger ett läkemedel som är avsett att motverka att det bildas nya förträngningar i blodkärlen. I vissa studier har sådana läkemedelsavgivande stentar kopplats till ökad risk för blodproppar.
- Någon sådan ökad risk för blodpropp tycks inte innebära något problem i vår studie, säger Stefan James.
Så jobbar vi med nyheter