Ballongvidgning bäst vid hjärtinfarkt
Direkt ballongvidgning är det ingrepp som allra mest förbättrar prognosen för patienter med akut hjärtinfarkt. Inte ens snabbt insatt blodpropplösande behandling direkt i ambulansen sänker risken att dö efter infarkten lika mycket.
— Vår studie ger starkt stöd för att akut ballongvidgning är den behandlingsmetod som bör rekommenderas i första hand vid akut hjärtinfarkt, säger Lars Wallentin, professor vid Uppsala kliniska forskningscentrum, UCR, och en av de ansvariga för studien.
Två tredjedelar av patienterna fick någon form av behandling för att undanröja den blodpropp som vid hjärtinfarkt stänger av blodflödet till en del av hjärtmuskeln. Vanligast var att på sjukhuset ge en injektion med ett blodproppslösande läkemedel.
Alla former av blodpropplösande behandling minskade dödligheten vid hjärtinfarkt. Av dem som fått sådan behandling dog dock 13 procent och nära 16 procent måste få sjukhusvård till följd av att de återinsjuknade i hjärtinfarkt under det år som patienterna följts efter hjärtinfarkten.
Allra lägst risk att dö under året hade patienterna i gruppen som akut behandlats med ballongvidgning. Av dem var drygt 93 procent i livet ett år efter infarkten.
— Det var också i den gruppen som risken för att få en ny hjärtinfarkt eller andra hjärtbesvär som krävde sjukhusvård var allra lägst, säger Lars Wallentin.
Flera, men inte alla, tidigare studier har pekat på att akut ballongvidgning ger ännu bättre överlevnadschanser än blodpropplösande behandling.
I den nya studien var det inte slumpen som avgjorde vilka patienter som fick den ena eller andra behandlingen. Att överlevnaden var så mycket bättre bland dem som fick ballongvidgning kan därför delvis förklaras av att patienterna i den gruppen redan i utgångsläget hade en bättre prognos än övriga infarktpatienter.
— Men även efter att i den statistiska analysen ha tagit hänsyn till skillnader i ålder och andra faktorer som kan påverka prognosen kvarstår att direkt ballongvidgning gav de allra bästa resultaten, säger Lars Wallentin.
I siffror kan detta uttryckas som att risken för att dö under året efter infarkten sänks med 30 procent om behandlingen görs på sjukhus, med 38 procent om behandlingen påbörjas redan i ambulansen och med 45 procent efter akut behandling med ballongvidgning.
Fakta/ballongvidgning
Kranskärlen är de blodkärl som försörjer själva hjärtmuskeln med blod. Om det finns åderförkalkningar i kranskärlen försämras blodflödet till hjärtmuskeln, vilket kan ge kärlkrampsbesvär. Om det uppstår en blodpropp i ett förträngt kranskärl kan kärlet bli helt blockerat och patienten får en hjärtinfarkt.
Ballongvidgning görs med ett tunn plastslang, vars spets är försedd med en liten uppblåsbar "ballong". Slangen förs via ett blodkärl i ljumsken upp till det tilltäppta området i kranskärlet. När ballongen blåses upp trycks åderförkalkningen in i kärlväggen och blodkärlet vidgas.
Läkarna som utför behandlingen kan följa hela förloppet med hjälp av röntgenbilder på en TV-skärm.
Så jobbar vi med nyheter