Bakgrund: Blockader ett effektivt vapen
Vaxholmsfallet lärde utländska företag vad som gäller på den svenska arbetsmarknaden. När det gäller skydd mot låglönekonkurrens sammanfaller bitvis de svenska arbetsgivarnas och fackets intressen.
Följderna skulle bli en segdragen konflikt som gav eko över Europa, som satte fingret på en av de frågor som allra mest särskiljer Sverige från de flesta andra EU-länder: lönesättning genom avtal mellan parter, utan statlig inblandning i form av till exempel minimilöner.
Byggnadsarbetareförbundet, som organiserar nästan 100 000 yrkesverksamma byggnadsarbetare i landet, har konsekvent tagit strid för kollektivavtalet. Och det uppmärksammade Vaxholmsfallet hade effekt.
— Före Vaxholm var det svårt att över huvud taget få till avtal. Nu skriver man på men lönerna betalas inte alltid enligt avtalet, säger Gunnar Ericson, förhandlingschef på förbundet.
Samtidigt som konflikten i Uppsala är olöst försattes i förra veckan ett polskt företag i Malmö i blockad. Gunnar Ericson säger att Byggnads tänker fortsätta med konfliktvapnet, i första hand av omsorg för de utländska arbetarna.
— De måste ju ha en lön det går att leva på här. Och anständiga villkor i övrigt också.
— Men vi sticker inte under stol med att det är för våra medlemmar också. Lönekonkurrensen leder på sikt till en sänkning här. Det handlar om hjälp till självhjälp.
Och blockaderna fungerar, säger han. Andra LO-förbund ställer upp för Byggnads och utan hjälp från svenska företag kan inte ett bygge i Sverige fungera i längden.
— Förr eller senare brister det. Man har försökt att ha med egna elektriker och målare, men behöver ändå till exempel få hit material med båt eller lastbil. Och då kan Transportarbetareförbundet ställa upp för oss, säger Gunnar Ericson.
Arbetsgivarorganisationen Sveriges byggindustrier, med 2 700 företag som medlemmar, har också sett effekter av Vaxholmsfallet.
— Fler utländska företag väljer att gå in som medlemmar när de kommer hit. Hos oss kan de få hjälp med råd och stöd om hur det fungerar här, säger arbetsrättschefen Gustav Herrlin.
Som icke medlem får man i stället teckna ett så kallat hängavtal (man "hänger på" det svenska kollektivavtalet) och det blir dessutom dyrare för företaget eftersom vissa avgifter då momsbeläggs.
För de svenska byggföretagen finns flera aspekter på konkurrens från låglöneländer. Å ena sidan riskerar man att förlora uppdrag, å andra sidan tjänar man bra på att kunna använda billiga underentreprenörer.
— Bland dem som kommer hit finns en del lycksökare, men också många seriösa företag med bra arbetskraft som är bra för byggsektorn.
Angående Byggnads metoder nöjer han sig med att konstatera att blockadrätten finns och den är mycket effektiv.
Om framtiden siar båda parter att EG-domstolens utslag i Vaxholmsmålet, kanske under 2007, får stor betydelse för byggbranschen i Sverige.
— Vi utgår från att vi får rätt, att svenska avtal gäller i Sverige, säger Gunnar Ericson.
— Vi avvaktar domstolens beslut, säger Gustav Herrlin.
Fotnot: Kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare som reglerar löner och andra anställningsvillkor. Avtalet är juridiskt bindande för bägge parter enligt Medbestämmandelagen (MBL) från 1976.
FAKTA
Vaxholmskonflikten
Förhandlingarna mellan Byggnads och Laval inleddes i juni 2004 och slutar i september när bygget redan är i gång. Den 19 oktober varslar Byggnads om blockad.
Laval hävdar att stridsåtgärderna är olagliga. Företaget vägrar teckna svenskt kollektivavtal och arbetsplatsen sätts i blockad 2 november.
Medierna börjar nu att intressera sig för fallet. Ett försök till medling misslyckas och Elektrikerförbundets sympatiåtgärder träder i kraft.
I december går Laval till Arbetsdomstolen (AD) och vidare till Högsta domstolen för att stoppa blockaden som man anser strider mot EG-fördraget, utan att få gehör.
Den 10 februari 2005 lämnar Laval slutligen Vaxholm efter 101 dagars blockad.
Under våren 2005 tar AD upp ärendet och beslutar att låta EG-domstolen avgöra om stridsåtgärderna i Vaxholm strider mot EU-principen om likabehandling på marknaden.
Ett besked från EG-domstolen väntas möjligen hösten 2007.
Så jobbar vi med nyheter