– Det här är ingen påse, säger SLU-forskaren Björn Vinnerås och håller upp någonting som ändå är misstänkt lik en påse.
– Det är en engångstoalett, fortsätter han och förklarar att ordet plastpåse har en negativ klang i många u-länder eftersom de har problem med plastpåsar som förorenar miljön.
Björn Vinnerås är docent i miljöteknik vid Statens lantbruksuniversitet, SLU, och Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Han forskar om hygienisering, och särskilt kemiska process som tar bort smittoämnen från bajs från människor och djur. Björn Vinnerås är en av upphovsmännen bakom Peepoo, en engångstoalett som kan stoppa smittoämnen som salmonella, kolera och ehec, samtidigt som den fungerar som gödsel. I botten av Peepoo, som ser ut som en vit påse med grönt tryck, finns små vita kulor, urea, som i dag är världens vanligaste gödselmedel.
– När de vita kulorna kommer i kontakt med bajset startas hygieniseringen. Då frigörs ammoniak vilket i sin tur höjer ph-värdet. Och när ph-värdet höjs blir ammoniaken giftig och dödar de smittomämnen som kan finnas i bajset, förklarar Björn Vinnerås.
Påsen grävs ner i till exempel trädgårdslandet, och efter cirka en månad har bajset förvandlats till gödsel som ger näring åt det som växer där. Vid nedbrytningen av ehec går det ännu snabbare, eftersom ehec-bakterien är känslig för behandlingen.
– Enligt tester som är gjorda i Sverige hittar man inte påsen när det har gått ett år. Engångstoaletten är helt biologiskt nedbrytningsbar, säger Björn Vinnerås.
Peepoo användes efter jordbävningskatastrofen i Haiti, där kolera snabbt spreds mellan de överlevande. På samma sätt skulle man kunna använda tekniken vid en liknande katastrof här i Sverige, som till exempel en översvämning.
– Peepoo kan inte rädda världen från ehec, men tekniken, det vill säga metoden som dödar smittämnena i avföring, skulle kunna hjälpa till att minska spridningen, säger Björn Vinnerås.
Källan till ehec-smittan är i första hand kor, även om smittan kan överföras från människa till människa, till exempel om man inte tvättar händerna eller sköljer isbergssalladen ordentligt. Enligt Björn Vinnerås är upp till en femtedel av Sveriges kogårdar bärare av ehec-smittan, vilket kan leda till att utbrott kan blossa upp även här i Sverige. Just nu arbetar Björn Vinnerås i ett projekt med Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, där de tittar på hur man kan förhindra att gödsel från kor med ehec kommer ut i ytvattnet. En metod kan vara just hygienisering av kornas bajs.
Marianne Elwander är statsepizootolog på SVA, där de sedan länge studerat ehec hos kor.
– Det finns en mängd olika typer av E.coli-bakterier, som kan orsaka ehec-infektioner, i kornas tarm, och vissa av dem blir människor sjuka av. Ehec sprids till människor när bakterierna hamnar i mjölken när man mjölkar eller när djuren är smutsiga när de kommer till slakteriet. På det sättet är människor en del av smittspridningen när man inte tvättar händerna.
Varianten av E.coli-bakterien som har orsakat ett stort utbrott i Tyskland, och som nu kommit till Sverige, har man ännu inte hittat hos djur, enligt Marianne Elwander.
– Här på SVA följer vi utvecklingen väldigt noga, men just nu är det Smittskyddsinstitutet som spårar smittan. Vi har ännu inte sett den hos något djur.