Det visar forskare vid bland annat Emory university i USA och Max Planck-institutet i Tyskland i en studie som publiceras i den välrenommerade vetenskapstidskriften Cell.
Så beroende är skalbaggen av bakterien att den till och med har ett par säckliknande organ inuti kroppen för att härbärgera den.
– Dessa organ motsvarar människans lever, såtillvida att de innehåller verktygen som behövs för att bryta ner och bearbeta mat, säger forskaren Hassan Salem, som har lett studien.
Vad den lilla bakterien gör är att tillverka ett enzym som bryter ner kolhydratämnet pektin, som finns i cellväggarna hos växterna som skalbaggen äter.
Själv saknar skalbaggen genen som behövs för att tillverka detta enzym och utan nedbrytningen av pektin – och som också växternas cellväggar – kan den inte tillgodogöra sig aminosyrorna och vitaminerna som finns inuti cellerna.
Minst lika märklig som skalbaggen i denna symbios är den lilla bakterien, som forskarna har döpt till Candidatus stammera capleta efter en den tyske zoologen Hans-Jürgen Stammer. Vanligtvis brukar bakteriers arvsmassa vara uppbyggd av några miljoner dna-byggstenar, men den nyupptäckta bakterien har bara 270 000 sådana dna-baser.
Enligt forskarna finns inga andra kända mikroorganismer med mindre arvsmassa som klarar av att leva utanför celler.
Cassina rubignosa äter bladen på en tistel som växer i stora delar av världen och som på Nya Zealand ställer till med stora besvär för fårfarmarna. Där prövas om skalbaggen och dess bakterie kan användas för att bekämpa detta ogräs.