UNT:s artikel om den femåriga pojken som inte fick bada med sin mamma på Gottsundabadet har fått stor spridning. Frågan om skilda badtider för män och kvinnor har debatterats i vågor sedan några år tillbaka och har nu fått fart igen.
LÄS MER: Pojke fick inte följa med mamma och bada
Sara Mohammad, en av grundarna till föreningen Glöm aldrig Pela och Fadime, skrev förra året en uppmärksammad debattartikel där hon kritiserade en uppdelningen efter kön. Hon menade att segregeringen var ett bevis på islamisters makt och förmåga att driva igenom egna regelverk. Även Uppsalabördiga debattören Sakine Madon har beskrivit idén som bakåtsträvande och menar att det offentliga Sverige inte har i uppgift att tillmötesgå samhällets mest konservativa personer och att könssegregationen sänder fel signaler.
Separata badtider har samtidigt försvarats av bland annat Svenska badmästareförbundet. Drunkning är den vanligaste dödsorsaken bland barn och på SVT Opinion skrev förbundets ordförande Elisabeth Strömberg att ”fler kommer att drunkna om inte fler badhus underlättar för alla kvinnor att vänja sig vid vatten och förhoppningsvis lära sig simma”.
Könsseparationen har även försvarats utifrån integrationsperspektivet: med skilda tider kan kvinnor, som av kulturella eller andra skäl normalt inte besöker simhallar, få en chans att vara delaktiga i det svenska samhället.
Astrid Schlytter är docent i rättssociologi vid Socialhögskolan i Stockholm och forskar på hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige. Hon beskiver läget som problematiskt.
– Det är ett dilemma. Svenska statens policy är könsintegration. Att tillåta könssegregation, som separata badtider innebär, är ett första steg åt fel håll. Samtidigt är det så att vissa flickor inte lär sig att simma idag, säger Astrid Schlytter.
Hon förordar istället att frivilligorganisationer, som exempelvis Tris, håller i den typen av simundervisning.
– De här frågorna har accentuerats på kort tid. Det finns argument både för och emot separata tider, men det ska inte ske i statens regi, säger Astrid Schlytter.
Lagstiftningen på området otydlig. Av den anledning startade Diskrimineringsombudsmannen, DO, i mars i år en tillsyn mot flera badhus i landet som haft begränsningar i tillträde kopplat till könstillhörighet.
– Tillsynen är inte avslutad, det dröjer åtminstone ett par veckor till. Det här är en åtgärd för att klargöra vad som är tillåtet eller ej enligt lagen, säger Clas Lundstedt, pressansvarig på DO.