Båda universiteten vinnare

- Jag känner mig mycket nöjd, säger Uppsala universitets rektor Anders Hallberg.
218 miljoner mer till Uppsala universitet under nästa fyra år och 95 miljoner mer till Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Så blev resultatet för Uppsalas lärosäten. Redan nästa år kommer den största potten pengar, cirka 100 miljoner för Uppsala universitets del. Pengarna går direkt till universiteten som kan göra det man vill för dem. Nytt är att lärosätena tävlar om pengarna genom att det är kvaliteten, mätt efter antal citeringar och hur mycket externa anslag man får in, som avgör storleken på anslagen.
- Nu gäller det att vara klok och använda en del av anslaget för att planera och kunna ta hem mer pengar i de stora ansökningsomgångarna, säger Anders Hallberg.
Det han talar om är att lyckas få pengar till forskning inom de 23 särskilda områden som regeringen pekar ut. Sammanlagt finns 1,8 miljarder kronor att slåss om för forskarna. Exempelvis ska över 300 miljoner gå till energiforskning, där Uppsala ligger långt framme.

I propositionen talas om hybridfordon och elektriska drivsystem, där ny batteriteknik är en viktig framtidsfråga. Professor Josh Thomas leder projekt om just batterier bland annat för bilar.
- Lars Leijonborg har i artiklar under året nämnt batteriforskningen i Uppsala, det har fått oss att börja hoppas, säger han.
Det viktiga, menar Josh Thomas, är att det blir kraftiga satsningar på enskilda projekt som kan minska det stora avståndet mellan grundforskningen och den tidpunkt då resultaten kan tillämpas.
- I dag tar det väldigt lång tid att gå från ett genombrott till att det blir något som går att använda. Det måste gå snabbare och det kommer det att göra i Asien. Ska vi hänga med måste anslagen vara väl riktade och får inte bli för tunna, säger han.
I dag talas om kris för svenska industrijättar som Saab och Volvo. Josh Thomas ser i stället möjligheter.
- Låt nya produkter växa fram som säkrar jobb på lång sikt. Jag tror på hybridbilen och framför allt plugin-hybriden som delvis hjälper oss att komma ifrån oljeberoendet. Det vi gör här i Uppsala är direkt kopplat dit. Vi ligger mycket långt fram och har tagit fram ett helt nytt material för billiga elbilsbatterier, säger Josh Thomas.

Bland de strategiska områdena finns en stark slagsida åt klimat, teknik och medicin. Av de få övriga områden som omnämns finns ett med stark Uppsalakoppling, nämligen forskning kring fred och säkerhet där Institutionen för freds- och konfliktkunskap är världsledande. Men när det gäller humaniora och samhällsvetenskap i stort finns anledning till oro, menar Margareta Fahlgren, vicerektor i Uppsala.
- Våra farhågor besannades. Fördelningssystemet är inte anpassat efter hur vi publicerar oss. Dessutom är synen på vad som är nyttig forskning väldigt snäv när så få områden inom humaniora och samhällsvetenskap prioriteras, säger hon.

På SLU gläds man åt den 13-procentiga ökningen av anslagen direkt till universitetet och att deras profilområden finns med bland de strategiska satsningarna.
- En besvikelse är däremot att vårt holdingbolag inte finns med i propositionen. Det är väldigt trist, eftersom vi inte får finansiera det själva. Nu måste vi hitta nya lösningar för det, säger rektor Lisa Sennerby Forsse.
Bland områden finns molekylär biovetenskap, stamceller och regenerativ medicin, diabetes, neurovetenskap, epidemiologi, cancer, vårdforskning, nanovetenskap, materialvetenskap, produktionsteknik, IT och mobil kommunikation, transportforskning, energi, hållbart utnyttjande av naturresurser, effekter på naturresurser och klimatmodeller. Energiområdet är det överlägset största området sett till mängden pengar som anslås.

Innovationsfrågor har fått ett särskilt fokus i regeringens proposition, där 150 miljoner kronor avsätts för området. Vid sju lärosäten ska innovationskontor inrättas, bland annat i Uppsala, för att bistå forskare i frågor om kontraktsforskning och patent, med mera. Vid Uppsala universitet finns redan ett innovationscenter där Lars Jonsson, näringslivschef, arbetar. Han tycker att Uppsala redan klarar sig bra, såväl i ett svenskt som ett europeiskt perspektiv.
- Men till toppuniversiteten i USA har vi en bit kvar. Här finns utrymme för förbättringar och det kan vi absolut lyckas med, säger Lars Jonsson.
Forskning visar att informella kontakter med industrin är värdefullt, och det vill Lars Jonsson se mer av.
- Det ger gynnsamma influenser till ny forskning, säger han.

Båda universiteten vinnare

Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet blev båda vinnare när regeringen på torsdagen presenterade forskningspolitiken de kommande fyra åren. En nyhet är att lärosätena nu tävlar om pengarna.