Bad på skoltid finansieras olika
Skolorna i Uppsala behandlar elever olika när det gäller avgifter i samband med simning. En del står för entréavgiften, eller subventionerar besök i Fyrishov. Andra gör det inte.
Två gånger per termin simmar eleverna i årskurs 7—9 på Eriksbergsskolan. Kostnaden för att gå in på Fyrishov (25 kronor om man vill ha ett skåp, 18 kronor om bara gruppomklädningsrummet utnyttjas) får eleverna själva bekosta. Det betyder att en förälder med två barn i de högre årskurserna på skolan betalar 200 kronor per läsår i simavgifter, vid det dyrare alternativet.
Elisabeth Almgren-Samuelsson, som också är verksam som idrottslärare på Eriksbergsskolan, tycker att det känns bakvänt att begära att eleverna ska betala för ett obligatoriskt moment i ämnet idrott och hälsa. Men några större protester har hon inte märkt av från föräldrar.
— Vi har vädjat till dem, och de flesta förstår, säger Elisabeth Almgren-Samuelsson, som gärna ser att kommunen öronmärkte pengar till simundervisning.
Inga resekostnader
På Tunabergsskolan i Uppsala står skolan för simkostnaderna. Det rör sig om fem besök i årskurserna 7—9.
— Det har varit en tradition på skolan att vi betalar för ett antal tillfällen, säger Göran Paulsson, rektor på Tunabergsskolan.
Det beror enligt Paulsson till stor del på att man inte har några resekostnader samt att skolan försökt pressa priserna.
På Tiundaskolan täcker man delvis elevernas kostnader för bad. Men det är inte nog anser Ann-Catrin Malmmark-Svensson, idrottslärare. Trots att skolan är med och betalar tycker föräldrar att de inte har råd.
— Det gör att man undviker att gå och bada, säger Ann-Catrin Malmmark-Svensson som tycker att de gånger man går och simmar mest handlar om att kontrollera vad eleverna kan, snarare att utveckla tekniken i olika simsätt.
Gränbyskolans rektor, Kicki Lindquist har inte hela bilden klar för sig när det gäller kostnadsfördelningen mellan elev och skola i samband med simning.
— Generellt tycker jag man ska vara försiktig med att ta ut avgifter av elever. Att arrangera något som någon i slutänden inte har råd med är inte bra, det säger sig självt, säger Kicki Lindquist.
Olika finansieringssätt förekommer alltså — vad ger skollagen för stöd för de olika alternativen? " Utbildningen i grundskolan skall vara avgiftsfri för eleverna. De skall utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. I verksamheten får dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna."
"Ringa kostnader"
När UNT frågar Ulf Lindberg på Skolverkets tillsynsenhet om avgifterna som tas ut i anslutning till simundervisningen är förenliga med vad lagen säger, svarar han:
— Min bedömning är att kostnaderna är att betrakta som ringa, med hänsyn till att vi accepterat att eleverna själva ska införskaffa miniräknare. Men skulle det komma in en anmälan när det gäller simavgifter så ska vi självklart pröva den.
Så jobbar vi med nyheter