– Blicken är ett av de första beteendena som spädbarnen får kontroll över. De använder blicken för att signalera till omgivningen vad de är intresserade av, säger Terje Falck-Ytter, forskare vid institutionen för psykologi och Uppsala Barn- och Babylab vid Uppsala universitet.
I studien jämfördes denna förmåga mellan barn som har ett äldre syskon med autism och barn vars storasyskon inte diagnosticerats med autism. Bebisarna fick sitta i knät på sin förälder när en färgglad lampa började blinka vid sidan av en vuxen som satt mittemot barnet och föräldern. Lampan blinkade i tio sekunder för att barnet skulle ha tid att reagera. Bebisens blick registrerades med en ögonrörelsedetektor.
– Vi mätte antalet gånger spädbarnen tittade fram och tillbaka mellan lampan och den vuxna mitt emot barnet.
De spädbarn som senare fick autism växlade mer sällan mellan att titta på lampan och den vuxna. De var mindre kontaktsökande med blicken och tog färre egna initiativ till att dela upplevelsen av lampan.
Forskarna undersökte också spädbarnens förmåga att följa en vuxen persons blick. Men i denna förmåga fanns däremot ingen skillnad mellan de två grupperna.
– Det var förvånande och det är viktig kunskap inför det fortsatta arbetet med att ta fram tidiga insatser, säger Terje Falck-Ytter.
I dag går det att diagnosticera autism först vid tre års ålder. Forskarna vill utveckla metoder för att kunna ställa diagnos och sätta in stödinsatser tidigare. Men än är långt kvar till en metod som går att använda inom barnpsykiatrin.
– I denna studie har vi bara kunnat konstatera skillnader på gruppnivå. Vi kan inte avgöra om ett enskilt barn kommer att utveckla autism, säger Terje Falck-Ytter.