Konflikter uppstår mellan människor. Så är det bara. Det är när vi inte tar tag i dem som de blir ett problem. Olösta tar de tid, stjäl energi och får oss att må dåligt. Sjukskrivningar på grund av stress och psykiska orsaker beror i många fall på svårigheter med att reda ut konflikter, enligt Charlotte Rudenstam, coach och medförfattare till boken Bättre relationer på jobbet, en handbok i konsten att trivas med sina arbetskamrater.
– Det syns inte i Försäkringskassans statistik, men det finns forskning som visar att när problem sopas under mattan leder det ofta till sjukskrivningar, säger hon.
Ibland är det en struntsak som utlöser en allvarlig konflikt. Någon släpper ur sig en syrlig kommentar och så tror du att han eller hon är irriterad på dig eller inte gillar dig. I själva verket kanske det bara handlade om en dålig dag.
– Det är bäst att våga ställa en rak fråga: Är du irriterad på mig? Kanske personen verkligen är det och då kan ni reda ut varför, innan det blivit en jäsande surdeg, säger Charlotte Rudenstam.
Dessvärre dominerar harmonimodellen i Sverige.
– Då hyssjar man när någon höjer rösten och ler ansträngt mot varandra, medan det man undviker ligger och bubblar under ytan.
Motsatsen är konfliktmodellen. Då ser man konflikten som en möjlighet att ta upp problem som kommit upp till ytan.
– Konfliktmodellen kommer mer och mer. Det är tryggare att känna sig säker på att folk säger vad de menar, säger Charlotte Rudenstam.
En känsla av konkurrens eller rädsla för att inte vara tillräckligt bra är ofta grundorsaken till att konflikter uppstår. Kanske finner man sig i en för stor arbetsbörda, när man egentligen borde be om hjälp.
Hur vi beter oss mot varandra spelar också stor roll. Vi har olika attityder och sätt att vara och prata. Hur aggressiv får man vara? Vilka skämt är okej? På vilket sätt får man vara kritisk? Det kan man behöva diskutera gemensamt.
Ett vanligt misstag folk gör är att bara reagera på det som händer. I stället kan man försöka bidra till att lösa problemen – till exempel vara mer generös och mindre dömande.
I allmänhet är de personliga konflikterna jobbigast, enligt Thomas Jordan, forskare vid institutionen för arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet. Han har sammanställt hemsidan Arbetsplatskonflikt, med utförliga råd.
De personliga konflikterna är också svårast att göra något åt, eftersom vi har olika bilder av problemet och vad som är viktigt, menar han. Av jobbig karaktär är även när man tycker att en kollega inte drar sin del av lasset, eller inte lever upp till kvalitetskraven i arbetet.
– Man är mån om tredje parts bästa, men det tas väldigt personligt. Därför är det viktigt hur man kommunicerar, så att resultatet blir bättre än sämre. Det är knepigt, säger Thomas Jordan.
Allra viktigast är att du som enskild inte ska vara utlämnad åt dig själv, tycker han. Det är en ledarskapsfråga att se till att det finns forum och låga trösklar för samtal om generella förhållningssätt och normer.
Praktiskt skulle det kunna gå till så att man har en runda en gång i veckan för att höra om det skett några incidenter eller finns något att reda ut. Det kräver att man lär sig hur man pratar så att det blir konstruktivt och inriktat på lösningar.
– I slutändan är det en viktig uppgift för chefen att leda samtalen så att medarbetarna lär sig att använda jag-budskap och inte vara anklagande, konstaterar Thomas Jordan.
Ett rimligt krav på chefen är att inte ta fram sopborsten och lyfta på mattan. Ibland behövs strukturella förändringar, kanske en tydligare rollfördelning eller en mer hanterbar arbetsbörda. Något som vi alla kan bidra med är att vara mer förlåtande, både mot oss själva och mot andra.
Har du egna erfarenheter av konflikter på jobbet? Skriv till pajobbet@unt.se.