Avvaktar om doktorandlön

 –  Det finns ju inga erfarenheter att hämta kring hur det faktiskt skulle fungera, säger prorektor Kerstin Sahlin.
Vardagen för Sveriges doktorander kan i dag skilja sig rejält åt. Av dem som antas vid ett universitet är det bara ett visst antal som får anställning med lön medan andra får nöja sig med ett så kallat utbildningsbidrag, trots att de utför samma arbetsuppgifter. Skillnaden är att den som får utbildningsbidrag tjänar 7 000 kronor mindre i månaden.

Bidraget har därför varit ett omdebatterat ämne under lång tid och nu i dagarna fattade bland annat Lund och Umeå universitet beslut om att avskaffa det.
Ett tåg Uppsala universitet ännu inte är redo att hoppa på.
– Vi har ju precis fattat beslut om att en doktorand får gå på bidrag i högst tolv månader. Vi har arbetat väldig kraftfullt för att få till stånd den förändringen, säger Kerstin Sahlin, prorektor vi Uppsala universitet.

Vid SLU däremot kan ledningen garantera att ett avskaffande kommer att ske så fort som möjligt.
– Ja absolut! Vi försöker redan nu att begränsa bidragsfinansiering i den mån det går. Så fort vi har de ekonomiska förutsättningarna för det så slutar vi att använda bidraget helt, säger rektor Lisa Sennerby Forsse.
Den som drivit frågan om doktoranders rättighet till lön i Uppsala är studentkårens doktorandnämnd. Marta Axner är ordförande och hon menar att Uppsala universitet har de resurser som krävs.
 – Precis som de flesta universitet har Uppsala universitet ett överskott. Det är inte så att ledningen sitter och håller på stora summor för sig själv. Men det blir ju lite märkligt för oss att de inte har råd att betala riktiga tjänster när det bokstavligt talat finns hundratals miljoner, säger hon.

Ändå är det inte de ekonomiska förutsättningar som Marta Axner ser som den främsta orsaken till att slopa bidraget. Utan i stället menar hon att det handlar om vilken sorts livssituation doktoranderna försätts i.
– De som får utbildningsbidrag ingår inte fullt ut i trygghetssystemet. Man har inte rätt till föräldrapenning och när man väl går över till en riktig tjänst så dröjer det åtta månader innan man har rätt till föräldraförsäkring, så då är man i princip utförsäkrad, säger hon.

Huruvida doktorander tvingas leva i en otrygg tillvaro genom att de inte har rätt till föräldrapenning eller löneförmåner är ingenting som prorektor Kerstin Sahlin vill kommentera.
– Det är något som vi får se över, hur många det är som verkar under de förhållandena.
Spelar det någon roll hur stort antalet är?
– Jag vill inte gå in i hypotetiska diskussioner. Det är någonting vi får se över.
Kerstin Sahlin säger dock att det inte stämmer att universitet skulle ha de ekonomiska medel som krävs.
– Vi gör av med pengar i samma takt som vi får in dem och många av våra medel är låsta till speciella ändamål och går därför inte att använda till doktorandfinansiering, säger hon.

Marta Axner hoppas att kunna inleda en diskussion med Uppsala universitet som leder till att universitetet snarast ändrar sin uppfattning. Annars tror hon att lärosätet riskerar att gå en dyster
framtid till mötes.
– Om en student kommer in vid Lund, Umeå och Uppsala universitet och Uppsala ger 7 000 kronor mindre i lön så kommer det att bli svårt att konkurrera. Vi kommer att hamna på  efterkälken, säger hon.