Avloppsslam kan innehålla salmonella

Reningsverk kan vara riktiga bakteriehärdar. Eftersom rötslam i regel inte behandlas vid tillräckligt hög temperatur kan salmonella och andra bakterier finnas kvar i slammet och växa.

Uppsala2006-09-11 23:59
Det visar en undersökning som forskaren Leena Sahlström på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, i Uppsala har gjort.
— Salmonellastammar som isolerats hos sjuka människor finns kvar i avloppsslam på orten lång tid efter det att människorna har varit sjuka. I reningsverket kan de finnas kvar i upp till två år, säger hon.
Om sådant rötslam används som gödning eller anläggningsjord kan smittan kan spridas i miljön. På sikt kan detta bidra till att skapa en reservoar av resistenta bakterier i miljön.

Slutsatserna grundar sig från prover på avloppsslam från åtta reningsverk och ett antal biogasanläggniongar i hela landet. Undersökningen handlade inte bara om salmonella, men eftersom salmonella är en rapporteringspliktig sjukdom väckte just dessa bakteriestammar särskild uppmärksamhet.
Att hitta salmonella i vartannat prov tyckte hon var alldeles för mycket.
— Det visar att slammet inte har renats tillräckligt effektivt. Sådant rötslam bör inte spridas som gödning i miljön. Risken för smittspridning är betydande.
Salmonellaförekomsten var större än den egentligen borde vara. Varje år rapporteras färre än 5 000 fall av salmonella in till sjukvårdsmyndigheterna i Sverige. I 80 procent av fallen hade patienten smittats utomlands. Frågan är hur dessa siffror går ihop med den höga andelen salmonella som påträffades i rötslammet från de åtta reningsverk som studerades?

Leena Sahlström har tre tänkbara förklaringar till dessa siffror:
  • Alla fall av salmonella rapporteras inte in till myndigheterna.
  • Infekterade patienter kan sprida smitta under lång tid.
  • Salmonellabakterier kan leva kvar och föröka sig i reningsverken.

    De studerade reningsverken använde olika metoder att rena avloppsvattnet.
    Gemensamt för dem alla är att de inte är tillräckligt effektiva för att ta död på de här sjukdomsframkallande bakterierna.
    — Den hygieniska kvalitén på slammet skulle bli mycket bättre om reningsverken använde lika effektiva metoder som biogasanläggningarna, säger Leena Sahlström.
    Där pastöriseras slam och biologiskt avfall, det vill säga upphettas till 70 grader C under en timmes tid, för att sedan rötas i syrefri miljö vid en temperatur av drygt 50 grader C. Då minskar riskerna att smitta ska spridas betydligt.
    Pastörisering används däremot inte vid de svenska reningsverken i dag, delvis för att metoden är dyrare och mera tekniskt krävande.

    Fotnot: Resultaten presenteras i en doktorsavhandling som läggs fram vid SLU fredagen den 15 september.
    Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
    Läs mer om