Avhandling: Skolträdgården en pedagogisk resurs
Skolträdgårdar är ett sätt att motverka skadligt innesittande bland barn. Tanken fanns redan på 1800-talet, och landskapsarkitekt Petter Åkerblom, Uppsala, som i dag doktorerar på skolträdgårdar, håller med - även om han också ser trädgårdarna som "fantastiska, pedagogiska resurser".
—Under 1800-talets mitt satsade man på odling, som ansågs nyttigt för allmogen att lära sig. Det var i skolträdgårdarna svenskarna lärde sig odla potatis, säger Petter Åkerblom. Hans avhandling i landskapsarkitektur som han försvarar i dag bär titeln Lära av trädgård. Pedagogiska, historiska och kommunikativa förutsättningar för skolträdgårdsverksamhet.
Men när jordbruket och tekniken utvecklades efter andra värdskriget blev det inte längre självklart att odla själv.
-Det märks till och med i trädgårdstidskrifter, som inte tycker att folk skall slösa tid på att rensa ogräs i rabatter när man kan sätta perenner och buskar. Även skolundervisningen påverkades av det bristande odlingsintresset, och blev mer teoretisk.
Inspirerar till uteskola
I avhandlingen diskuterar Petter Åkerblom förutsättningar för skolträdgårdar i dag, och hur lärare, elever, föräldrar, skötselentreprenörer och andra aktörer kan samverka.
-Skolträdgårdarna engagerar, och är en fantastisk pedagogisk resurs. De inspirerar till mer utelektioner, i många ämnen, säger han.
Men avhandlingen innehåller en annan viktig slutsats.
—Jag vill lyfta fram perspektivet med "den tickande folkhälsobomben", ett uttryck som myntades redan på 1800-talet. Vi vet alla att barn rör sig för lite, och att det finns barn som inte gillar idrott. Jag ser skolträdgården som ett komplement till idrottslektionerna.
Nytt socialt klimat
Petter Åkerblom visar också att skolträdgårdarna skapar ett nytt socialt klimat.
—De lärare jag intervjuat berättar om nya relationer bland elever och mellan elever och lärare. Lärarna utmanas i sin yrkesroll och kan inte längre agera som den vanliga katederläraren, utan blir "positiva medupptäckare", som en intervjuad lärare uttryckte det.
På torsdagen besökte Petter Åkerblom Johannesbäcksskolan, där en skolträdgård anlades i maj. Där asfalten bredde ut sig för bara ett år sedan, växer nu hundratals växter och buskar. Föräldrar och lärare har gemensamt ställt upp med plantor.
—Det är jättekul för eleverna. Alla klasser har planterat sin växt, senast en förskoleklass som planterade en liten japansk dvärgcypress, säger Titti Wennström, som tillsammans med mellanstadieläraren Jan Götblad är projektets eldsjälar. Hon har ritat trädgården som ett projektarbete i en skolträdgårdskurs.
—Jag är här på min fritid för att det är roligt, och viktigt för barnen.
Så jobbar vi med nyheter