Avgifter för utländska studenter kritiseras
Svenska högskolor förbereder för att ta ut avgifter från utomeuropeiska studenter. Men införandet av studieavgifter möts av skarp kritik, inte minst i Uppsala.
- Detta är en kovändning i svensk utbildningspolitik. Avgifterna är ett hot mot Sverige på den internationella utbildningsmarknaden, säger Andreas Kembler, ordförande i Uppsala studentkår.
Tanken med avgifterna är, enligt utbildningsminister Leif Pagrotsky, att öka inflödet av utländska studenter i Sverige. Han menar att en sådan ökning inte skulle vara möjlig utan att låta utländska studenter finansiera sin egen utbildning eftersom de då skulle tränga undan svenska studenter.
Kostnaden avgörs lokalt
Andreas Kembler, ordförande i Uppsala studentkår, tycker att det är väldigt underligt att regeringen tror att avgiften ska kunna locka fler studenter.
- I dag är argumentet att det är avgiftsfritt ett tungt skäl för många internationella studenter att läsa här. Om kostnaden är lika stor för att läsa i Uppsala som att läsa vid Harvard, var kommer folk då att läsa?
Avgiften ska, enligt regeringens direktiv, motsvara "minst full kostnadstäckning". Vad det innebär i praktiken kommer att avgöras lokalt eftersom kostnaderna varierar mellan olika studenter. Men om man utgår från den ersättning varje högskola i dag får per student i grundutbildning finner man att avgifterna kommer att bli kännbara: mer än 80 000 kronor för ett års tekniska studier på grundnivå.
Kritikerna befarar också att det här är ett första steg mot att ta ut avgifter från samtliga studenter. Men Erland Ringborg, som leder utredningen om studieavgifterna protesterar bestämt mot detta påstående.
- Det ingår i mina direktiv att undersöka hur man ska kunna lagstifta om att högskoleutbildning ska vara avgiftsfri för svenska studenter, säger han.
Införs tidigast 2007
Andreas Kembler är skeptisk till att införandet av studieavgifter skulle ge några positiva ekonomiska effekter.
- Vi har så få utomeuropeiska studenter i Sverige att deras avgifter bara skulle motsvara 70 miljoner kronor per år. Om man jämför det med de 16 miljarder som grundutbildningen årligen får i anslag så är det växelpengar, säger han.
- Dessutom gör man fel när man ser de utländska studenterna som en kostnad i stället för som en investering. Tänk vilken arbetskraft vi kan locka hit.
Erland Ringborg som leder utredningen tror också att avgiften kommer att leda till att antalet utomeuropeiska studenter minskar, åtminstone i början. Men han tycker inte att ett införande av studieavgifter är särskilt uppseendeväckande.
- Man ska inte dramatisera det här. Egentligen handlar det bara om krusningar i marginalen. I stort sett har vi fortfarande ett fritt studiesystem i Sverige, säger han.
Utredningen ska vara klar i början av 2006. Avgifterna kommer att införas tidigast 2007.
Så jobbar vi med nyheter