De som har föräldrar med astma, har hyperkänsliga luftrör eller haft många luftvägsinfektioner som barn löper också ökad risk för kol före 50-årsåldern.
Det visar en stor europeisk studie, som publiceras i facktidskriften American journal of respiratory and critical care medicine.
– Kol är inte bara de äldres sjukdom, utan ett påtagligt problem även bland unga vuxna. För att minska förekomsten av sjukdomen måste arbetet med att förebygga rökning ges högsta prioritet, säger professor Christer Janson vid Akademiska sjukhusets lung- och allergiklinik.
Han är en av de ansvariga för studien som omfattar drygt 4 600 kvinnor och män i åldrarna 20 till 44 år i tio europeiska länder.
Alla var lungfriska när de första gången fick lungfunktionen uppmätt med så kallad spirometri, men när testet upprepades nio år senare hade 122 utvecklat kol. Kol är allra vanligast bland äldre som varit storrökare sedan flera årtionden. En allmän uppfattning är att det krävs minst 20 till 25 års rökande av minst ett paket cigarretter per dag för att lungorna ska bli så skadade att man får kol.
– Bland de förhållandevis unga vuxna personerna som utvecklade kol i vår studie hade dock hälften rökt kortare tid och färre cigarretter än så, säger Christer Janson.
Vid sidan av rökning pekar studien på flera andra riskfaktorer för att utveckla kol som ung vuxen eller i medelåldern. Dit hör att ha mycket lättretade luftrör, ha haft många luftvägsinfektioner som barn och att någon av ens föräldrar haft astma.
– Att risken för kol ökar om någon av föräldrarna har astma pekar på att det finns gemensamma, ärftliga faktorer som har betydelse för uppkomsten av båda sjukdomarna, säger Christer Janson.
Rökning ligger bakom mer än två tredjedelar av kol-fallen bland äldre. Enligt forskarnas beräkningar är rökning inte en fullt så dominerande orsak bland personer som insjuknar i kol tidigare i livet, men är ändå den viktigaste enskilda orsaken till kol bland unga vuxna.
Spirometritestet som används för att mäta lungfunktionen visar hur mycket luft man klarar av att blåsa ut under en sekund i förhållande till den totala lungvolymen. När luftrören och lungblåsorna blir stela, som de bli vid kol, sjunker förmågan att snabbt blåsa ut luft kraftigt.
Hur provsvaren från spirometritestet ska tolkas skiljer sig dock något mellan de tre olika definitioner av kol som använts i studien.
– Detta talar för att det finns behov av en ny definition av sjukdomen, som inte bara bygger på resultaten från spirometrin, säger Christer Janson.