Även snus ökar astmarisk

I likhet med rökare har även snusare betydligt oftare besvär från luftvägarna än personer som inte använder tobak. Det är också vanligare att snusarna snarkar.

Christer Janson

Christer Janson

Foto: Emma Eriksson

Uppsala2017-05-30 21:04

Det visar en studie bland nära 27 000 kvinnor och män i Göteborg, Stockholm, Umeå och Uppsala, som publiceras i medicintidskriften BMJ Open.

– Eftersom vår studie är en av de första kring snus och luftvägsbesvär måste resultaten tolkas med försiktighet. Mer forskning behövs innan vi vet om snus i sig påverkar luftvägarna negativt eller om någon annan faktor som är vanligare hos just snusare förklarar sambandet, säger professor Christer Janson vid Akademiska sjukhusets lung- och allergiklinik.

Studien bygger på uppgifter från en omfattande hälso- och livsstilsenkät som deltagarna hade besvarat.

Flera av hälsofrågorna gällde olika sömn- och luftvägsbesvär och i livsstilsdelen av enkäten fanns bland annat frågor om rökning och snusning.

Jämfört med personer som aldrig hade använt tobak rapporterade kvinnor och män som använde snus – men inte andra tobaksprodukter – betydligt oftare att de hade haft astmaanfall under det senaste året, använde astmamediciner och av och till besvärades av symtom som väsningar i bröstet och tryckänsla över bröstet på natten.

Det var också vanligare att snusarna hade ständig nästäppa och andra symtom på en kronisk bihåleinflammation, snarkade, hade svårt att somna och kände sig onormalt trötta under dagen.

Sedan snusarna väl hade somnat sov de däremot bättre, med färre ofrivilliga uppvaknanden, än tobaksfria deltagare.

Forskarna betonar att en studie som denna, i vilken deltagarna själva valde om de skulle använda tobak, inte kan fastställa några orsakssamband.

– Sambandet mellan snusning och ökad förekomst av luftrörsbesvär kan dock inte förklaras av att rökare med astmabesvär hade övergått till att snusa. Även för snusare som aldrig hade rökt var risken för astmabesvär högre än för personer som aldrig hade använt tobak, säger Christer Janson.

Han noterar också att alla typer av luftrörsbesvär, med undantag för snarkningar, var mindre vanliga hos personer som hade slutat snusa än bland snusare.

Att det knappast kan vara särskilt nyttigt att ständigt utsätta luftvägarna för tobaksrök är inte särskilt svårt att förstå. Men varför skulle en rökfri produkt som snus kunna ha liknande effekt?

– Vi vet att snus orsaker en irritation och inflammation i munslemhinnan och svalget, vilket sannolikt förklarar sambandet mellan snarkning och snusanvändning. Det är tänkbart att inflammationen även sprider sig till luftvägarna och att detta är orsaken till den ökade förekomsten av astma och luftvägsbesvär hos snusare, säger Christer Janson.

Nästan var femte man snusade

Snusning är fortfarande framför allt en manlig last. Nästan var femte man, men "bara" var 20:e kvinna i studien var snusare.

Nära hälften av snusarna hade tidigare varit rökare. Några procent av deltagarna både rökte och snusade.

Bland män var snusning vanligast i åldern 25 till 35 år, bland kvinnor i åldern 45 till 55 år.

Snusarna hade högre utbildningsnivå och var mer fysiskt aktiva än både rökarna och dubbelanvändarna av snus och tobak, dock inte i nivå med med den tobaksfria majoriteten av deltagarna i studien.

Snusarna hade något högre BMI-värden än såväl rökarna som de tobaksfria deltagarna i studien.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!