Även Serbien hittar till EU

Det är naturligtvis inte Fredrik Reinfeldts förtjänst att det svenska halvåret som ordförande i EU avslutas med att Serbien formellt ansöker om medlemskap i unionen. Men det är en avslutning på Sveriges halvår som det finns mycket starka skäl att glädjas över.
Medan kommunismen i övriga Öst-europa avvecklades i nästan helt fredliga former så bröts det dåvarande Jugoslavien sönder i blodiga krig. Serbien, Jugoslaviens största delrepublik, styrdes då sedan flera år av Slobodan Milosevic, en man som cyniskt utnyttjade den extrema serbiska nationalismen för att stärka sin egen maktställning.
I den serbiska nationalismens världsbild var Jugoslavien aldrig något annat än en förlängning av den egna repub-liken och Milosevics regim försökte inför Jugoslaviens upplösning lägga sig till med så stora delar av grannrepublikerna som möjligt. Krigen och den etniska rensningen tog inte slut förrän Nato för tio år sedan fick nog och grep in mot Milosevics framfart i Kosovo.
Hösten 2000 störtades Milosevic sedan han försökt förfalska resultaten i det serbiska presidentvalet. Men konflikten mellan den rabiata nationalismen och de krafter som försökte närma landet till det demokratiska Europa levde vidare. Inte förrän med valet 2008 slog Serbien in på en någorlunda konsekvent reformkurs.

När ett land med ett sådant förflutet söker medlemskap i EU så har en stor politisk förändring skett. Medlemskap i EU blir, när målet en gång uppnåtts, både ett kvitto på förändringen och en spärr mot varje försök att vrida klockan tillbaka. Och ansökan i sig kan fungera som ett instrument för att driva reformprocessen vidare.
Men det kommer att dröja innan ansökan beviljas. Det mest uppenbara hindret är krigsförbrytaren Ratko Mladic, ansvarig för massakern på 8000 bosniska män och pojkar i Srebrenica 1995. Mladic anses gömma sig i Serbien och skyddas sannolikt av krafter inom militär, polis och säkerhetstjänst. Regeringen försäkrar att man gör allt för att gripa Mladic och skicka honom till krigsförbrytartribunalen i Haag. Men det är lätt att få intrycket att man inte vill eller vågar anstränga sig på allvar för att lösa uppgiften.
Serbiens EU-ansökan är viktig för en långsiktig normalisering av hela det område som tidigare utgjorde Jugoslavien. Men så länge Mladic är på fri fot så kan inga avgörande framsteg i förhandlingarna ske.