Även låga betyg kan vara rättvisa
Det är lätt att vid första anblicken uppskatta centerns utspel om att slutbetyg i nian och sista året i gymnasiet ska kunna överklagas. Men att nuvarande och före detta förorättade elever gör vågen betyder inte att förslaget har en given plats i den nya skollagen. Långt ifrån.
- Betyg är en myndighetsutövning och då ska du som enskild individ ha möjlighet att överklaga. Det gäller i alla andra sammanhang och borde därför gälla även betyg. Detta är ett sätt att stärka den individuella rättssäkerheten, menar Sofia Larsen (c). Hennes och centerpartiets linje stöds även av kristdemokraterna. Och visst, en rättssäker betygssättning är viktigt.
Men rätten att överklaga slutbetyg har också en baksida. Utbildningsminister Jan Björklund påpekar att om man överklagar betyget och låter någon annan gå igenom elevens resultat "då är det enda som går att sätta betyg på de arkiverade skriftliga proven". Och Björklund utvecklar vidare: "Jag har ju ingenting emot varken betyg eller prov, men jag tror att det vore olyckligt om betyg bara skulle avspegla provresultat."
Redan i dag finns möjligheten att få sitt betyg omprövat, det vill säga att samma lärare som gav det ursprungliga betyget måste granska sin betygssättning ytterligare en gång. Frågan om det därutöver behövs eller ens är möjligt med en rätt att överklaga. Det finns utan tvekan elever som har fått felaktiga betyg, men lika många - eller fler - som har fått ett rättvist betyg men vägrar att inse det. Är det verkligen för eleverna med ett horn i sidan till läraren man ska bygga upp en överklagandeapparat?
De problem som finns kan nog i de flesta fall lösas med omprövning. I de fall det inte går kommer förhoppningsvis den nya betygsskalan och tydligare betygskriterier att minska riskerna för att lärares godtycke ska drabba elever. Och i de allra flest fall beror ett lägre betyg på att man inte presterat bättre än så, inte att man särbehandlats för att man är blond eller håller på Hammarby.
Så jobbar vi med nyheter