Även äldre gravar vid stencirklarna
De cirka 3 000 år gamla stencirklarna på en villatomt i Gamla Uppsala hade en ännu äldre granne. Vid fortsatta utgrävningar på tomten hittade arkeologerna också gravar samt flintspån.
De cirka 14 meter stora stencirklarna runt centrumblocket ett ståtligt intryck.
Foto: Jörgen Hagelqvist
På tomten fanns ytterligare en kulle som inte var registrerad som fornlämning. Den visade sig vara så intressant att Riksantikvarieämbetet ställde upp med pengar för ytterligare en och en halv veckas grävande.
- Vi hittade en gravkultur jag inte har sett förut, säger grävledaren Per Frölund. Det unika var att det fanns en yttre ram av små och ganska ojämnt utformade kantkedjor, knappt två meters diameter. Gravarna låg en bit ner i den skärvstenshögen.
I två av gravarna påträffades brända ben. Bland den här skärvstenen hittade arkeologerna också flintspån. Flinta användes bland annat till yxor och pilspetsar.
- Jag visade området för andra arkeologer och de hade inte sett något liknande, säger Per Frölund.
Om arkeologerna trodde att de stora stenringarna kunde hänföras till mellersta bronsåldern, så gör de nya fynden att fornminnet kanske måste dateras till äldre eller mellersta bronsåldern, det vill säga 1300-1500 före Kristi födelse.
I dag är utgrävningen klar. Med all skärvsten bortschaktad gör stencirklarna och centrumblocket ett ännu ståtligare intryck. Ungefär så måste blocket ha legat när ringarna en gång började byggas.
En insändarskribent i UNT har föreslagit att kommunen ska köpa in tomten och bevara fornminnet. Vad händer nu?
- Jag vet att saken har tagits upp på ett sammanträde i kulturnämnden, säger Per Frölund.
Fotnot: Skärvstenshögar är en slags avfallstipp för skörbränd sten från eldstäder, kasserade kokstenar och trasiga malstenar.
Fakta om fornminnesskydd
Lagen om kulturminnen från 1989 ger varje fornlämning ett automatiskt skydd. En nyupptäckt fornlämning är omedelbart skyddad utan myndighetsbeslut.
Lagskyddet innebär att det är förbjudet att förändra, ta bort, skada eller täcka över en fornlämning utan tillstånd från länsstyrelsen. Den som planerar att bygga ett hus, schakta för ledningar eller bygga en väg är skyldig att ta reda på om det planerade arbetet berör någon fornlämning genom att kontakta länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Skulle en fornlämning påträffas måste arbetet omedelbart avbrytas och anmälan göras till länsstyrelsen.
Att undersöka och ta bort en fornlämning kräver tillstånd av länsstyrelsen. Om länsstyrelsen anser att fornlämningen först ska undersökas och dokumenteras får exploatören bekosta undersökningen.
Som fornlämning räknas gravar, boplatser, fornborgar, runstenar, kulturlager i medeltida städer, ruiner och milstenar som är varaktigt övergivna. En övergiven hyttruin räknas som fornlämning men inte ett ålderdomligt jordbruk som fortfarande är i drift.
Lagen om kulturminnen från 1989 ger varje fornlämning ett automatiskt skydd. En nyupptäckt fornlämning är omedelbart skyddad utan myndighetsbeslut.
Lagskyddet innebär att det är förbjudet att förändra, ta bort, skada eller täcka över en fornlämning utan tillstånd från länsstyrelsen. Den som planerar att bygga ett hus, schakta för ledningar eller bygga en väg är skyldig att ta reda på om det planerade arbetet berör någon fornlämning genom att kontakta länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Skulle en fornlämning påträffas måste arbetet omedelbart avbrytas och anmälan göras till länsstyrelsen.
Att undersöka och ta bort en fornlämning kräver tillstånd av länsstyrelsen. Om länsstyrelsen anser att fornlämningen först ska undersökas och dokumenteras får exploatören bekosta undersökningen.
Som fornlämning räknas gravar, boplatser, fornborgar, runstenar, kulturlager i medeltida städer, ruiner och milstenar som är varaktigt övergivna. En övergiven hyttruin räknas som fornlämning men inte ett ålderdomligt jordbruk som fortfarande är i drift.
Så jobbar vi med nyheter